Man lever så länge man lär

Inlägg taggade ‘naglar’

Dagens nageldesign: turkos frost

image

Det har blivit nästan för enkelt att bildblogga… direkt från telefonen. Eh, jag menar min lilla surfmaskin – för det är ju det den är mest.

Dagens nageldesign: svart med stjärnfall

image

Egentligen skulle jag skicka bilden via Twidroid/Twitter, men upptäckte ett menyval för WordPress och kunde förstås inte motstå frestelsen att prova.

Blå sommarkärleksnaglar

Blue summer love nails Idag har jag varit hos Nagel-Jane och fått nya naglar. Eller rättare sagt, fått mina befintliga uppfräschade. Det tog strax över två timmar.

Och när resultatet blir så här anslående (se bild) måste jag ju fotografera naglarna. Vilket jag brukar göra, däremot publicerar jag bara ibland.

Dekorationsvalet från innan idag kan jag inte alls hitta på bild. Guld eller brons, metallic. Bara lack. Så diskret att vännerna kommenterade det.

Idag hade jag med mig min egen lack då jag var sugen på riktigt rejält blå naglar och jag vet att Jane inte brukar ha sådan färg hemma. Sedan tyckte jag att enbart lack kanske skulle bli lite tråkigt och valde därför ut två små dekorationer. Visst är det väl sommar och kärleksvecka?

Fotograferingen ägde rum på balkongen eftersom det fortfarande var ljust nog och jag tog bilder med Hero:n för att skicka ut via Twitpic/Twitter. Jag tog även några med IXUS:en då jag ju vet att Hero:n tar kassa bilder. När jag sedan tittade på IXUS-bilderna, medan sambon lekte med sin nya Canon EOS 7D, slog det mig att där fanns en möjlighet att kombinera och sålunda bad jag honom plåta min hand hållande IXUS:en i bildvisningsläge – på så sätt skulle man kunna se båda dekorationerna i samma bild. Jag måste säga att resultatet blev över förväntan och man ser också att IXUS är välanvänd.

Vad jag gjorde i jul när jag inte bloggade

Snowflake bidrog med några utgångspunkter för ett blogginlägg: inläggsrubriken samt orden grön, kudde, snö, Jimmy och rodna. Dessutom påminde hon om sin djupa lärarinnerynka och gav mig 24 timmar, vilket borde ge deadline runt midnatt.

So here we go…

När jag inte bloggade så uppdaterade jag inte heller min Facebook-status, vilket är (har jag hört) vad en icke oansenlig del av den nätanslutna mänskligheten numera ägnar sig åt i tid och otid.

Jag har läst ett antal historer om hur folk framme vid altaret halar fram sina mobiltelefoner och ändrar sina statusmeddelanden. Hur många bröllopspar gör verkligen detta, egentligen?

Andra historier handlar om personer som, efter avslutad (får man väl hoppas!) sexakt sätter sig vid datorn för att informera världen om vad de just varit med om. Jamen, gud så spännande. Inte.

Till en del kan jag förstå varför man gör det förstnämnda, men det sistnämnda? Jag begriper det inte, men har förstått att alla inte delar min bild av att sexliv är något privat. Vad vill man åstadkomma (om man nu inte är så oerhört nätberoende att man inte klarar av att vara borta från nätet någon längre tid)? Hoppas man göra någon grön av avund? Men hur vet man i så fall om man uppnått önskad effekt?

Det där är faktiskt något jag gillar med nätet. När jag tar del av information är det normalt ingen som vet att jag gjort det, eller för den delen vet hur jag reagerade. Om jag verkligen läste och tog in innehållet eller om jag bara kastade en snabb blick och gick vidare.

Skrev mer eller mindre fåniga saker på Twitter gjorde jag däremot definitivt. Det är främst där man kan få en aning om sådant jag gör och tänker under både var- och helgdagar. Så här efter julafton har jag med fördel suttit i fåtöljen i vardagsrummet, med datorn i knät. Tryggt och bekvämt vilandes på min julklapp till Boyfriend – en s.k. surfkudde, som visade sig vara mycket bättre än jag väntat mig.

Surfkudde - skyddar mot het laptop och har gummifötter som motverkar avhalkning

Vad räknas till jul, förresten? För mig är det julledigheten, som ju detta år är ljuvligt lång. Vi var lediga hela julveckan och åkte de första dagarna lite hit och dit för att handla och förbereda julmat och -klappar. Det var nästan precis som jul traditionellt ska vara eftersom vi faktiskt hade snö här i stan. Och delvis har ännu.

Men vad svårt det är att minnas när vi hade vad! Jag minns att det regnade när vi kollade in Eddie Izzard (Stripped) på Hovet 19/12, men sedan har det mestadels varit snö. Idag har det varit några plusgrader och mycket har smält bort. Resterna skrapas bort från gatan utanför i detta nu. Sannolikheten att någon av traktorförarna heter Jimmy är nog ganska låg. Men de kör som fasen – både traktorn med plog och den med skopa. Och det ser jag som oerhört positivt med tanke på att tystnad definitivt underlättar nattsömn. Alltså, jag förmodar att de blir snabbare klara om de hastar.

Dagens mumsiga middag bestod av varmrökt röding (apropå att rodna, va? det var min association till ordet eftersom skinnet ju är delvis rött) i kombination med rotsaksgratäng. En hel firre var det som berövades sitt skinn såväl som kött. Smaken var angenäm och heller inte för salt, vilket annars ofta är fallet med rökta produkter.

Annars kunde jag väl skriva om mina kinder, efter att ha druckit både vin och blåbärsgrogg-på-burk samt gjort ett tappert försök att baka drömmar (jo, det blev nästan mitt i natten). Alkohol och värme, särskilt i kombination, får ofelbart mina kinder att rodna. Huruvida drömmarna blev en succé eller ett misslyckande är ännu inte avgjort. Smaken verkar okej, men konsistensen mer tveksam.

Jadegrönt nagellack i flaska och på naglar

I morgon blir det besök hos Nagel-Jane. Nuvarande gröna färg ska förbytas i… ja, jag vet inte. Kanske blir det julrött med silverkant, eller så låter jag mig frestas av någon annan rolig färg ur hennes reakorg. I övrigt står det nog inget stenhugget på schemat.

Så skönt det är att vara ledig!

Pust. Nästa gång får det bli en helt fiktiv historia.

(detta var nog en för mig nyttig övning i imperfektion)

Veckans glamour

Jag gjorde mig av med de lila piraterna för att prova mitt spontanköpta blå lack i några dagar innan det åter var dags för besök hos Nagel-Jane.

Blå naglar

De som följt mig på Twitter eller kommunicerat via IM vet att jag haft vissa problem med att skriva snabbt och rätt på grund av att de blivit för långa. Det är de inte längre. Faktum är att det går hur bra som helst att skriva. Det är inget problem att ha naglar, om man bara håller dem lite lagom långa. Okej, det är alltid enklare att knappa om man (som jag förr) knappt har några naglar alls, men strunt samma. Så här blev dagens skrikrosa resultat:

Skrikrosa naglar

Crumpler och piratiska naglar

Crumpler-butiken ligger inte alls långt från Tullys så varför inte förevisa dess fröjder för Knusselboskan, när hon nu ändå var och hälsade på här i stan?

Ja, jag söker gärna anledningar att besöka butiken. Igår hittade jag en.

Lite bävade jag för att någon av de två försäljare jag träffat förut skulle jobba nu också – och skratta åt mig för min begeistring. Men det var som tur var ingen av dem utan en tredje, dittills okänd, person som stod bakom disken.

Väl i butiken klappade jag om och förevisade gamla favoriter och tänkte och velade och ville och bestämde mig. Men nej, mitt Mac-fodral fanns inte inne.

Nåja, det var väl inte meningen då.

”Men jag kan beställa hem den”, sade killen bakom disken.

Ytterligare en kort tvekan, men sedan sade jag okej och lämnade namn och telefonnummer och nu väntar jag så klart otåligt på att bli kontaktad. När jag får den ska jag traska ned på fiket med min Mac i väskan, bara för att. Nej, just det – för att kolla att Ipredianätet funkar där nere. Så var det, ja.

Jag har alltså beställt en liten ”fodralväska” till min Mac. En med handtag och axelrem. Precis den jag gillade redan första gången jag var inne i butiken och förälskade mig i sortimentet, men konstigt nog inte nämnde i blogginlägget.

Crumpler, The Gumb Bush L

I ovan nämnt inlägg visade jag även mina då nyfixade naglar, i rött och svart, som jag trivts ypperligt med sedan dess. Lustigt nog har jag även denna gång precis varit och fått naglarna fixade. Nu är de djupt lila och piratdekorerade. Färgen syns dåligt på bild, men jag lovar att de är mer lila än de ser ut.

Lila piratnaglar

Svart på rött och Crumpler

Sådana blev dagens naglar i enlighet med principen ”något annorlunda”. Rött är inte precis en färg jag normalt föredrar på mina naglar, men det börjar bli lite svårt att hitta något som inte blir frågan om att upprepa sig. Nästa gång kanske jag ska ta något riktigt konventionellt (och trist) som ljust rosa eller… klassisk fransk manikyr. Så här känns jag igen ute på stan nu i dagarna:

Röd-svarta naglar

Efteråt blev det strosande i butiker på Söder, trots att siktet egentligen var ställt på city. Men man måste ju vara lite flexibel och emellanåt bara styra dit näsan pekar. Det är roligt att köra lite på slump och impuls.

Längsta sammanhängande tiden spenderades (ja, jag ser det som en investering och därför känns det okej att säga ”spendera” även om det inte handlar om att göra av med pengar) i Crumpler-butiken på St Paulsgatan.

Jag har hört talas om Crumpler och sett något enstaka exemplar förut, men att de hade så många och så jädrans snygga väskor hade jag verkligen ingen aning om. Jag ville köpa hur många som helst, men den jag främst fastnade för var felsydd så det blev ingen alls. Inte den här gången, just idag.

En Crumpler-väska är nästan något man skulle kunna sätta på en önskelista, kände jag. Fast det vore förskräckligt vanskligt eftersom jag är så petig vad gäller utseende. Och presentkort är lite tråkiga så jag får nog handla själv.

Jag vill börja bära omkring på min MacBook Pro, bara för att man kan ha ett sådant fint Crumpler-fodral till den… låter inte det som en bra anledning? Sir Gimp, Common Rice, Hard Suits… inte nödvändigtvis i samma färger som på hemsidan. På samma sätt blev jag sugen på att köpa en iPod Nano, bara för att kunna köpa och bära omkring den i Crumplers därtill avsedda fodral.

Jag tror att det framgår att jag blev överförtjust i Crumpler-produkterna?

Etikettmoln