Kamälgen har fått nya horn

Idag (på vägen hem efter första mc-turen med övernattning) tog vi svängen förbi Telefonplan varvid jag noterade att kamälgen har fått nya horn, men har förstås ingen aning om när detta skedde eftersom jag inte passerat på länge. Tänkte att ni som läst mina tidigare inlägg om kamälgen med och utan horn kanske skulle vilja veta detta. Och se någon bild. Noterade även att något pucko tycktes ha klottrat på den stackars kamälgen – man kan ana något gulaktigt på bakre delen. Något som tydligen inte helt gått att tvätta bort.

Jag utgår från att detta är mitt sista inlägg om kamälgen, men man vet aldrig.

Från Konstfack – vårutställning 2009

Jag blev glad när jag fick höra att väninnan på besök tänkte gå och titta på Konstfacks vårutställning, för den hade jag ju tänkt att det vore roligt att se. Och sålunda träffades vi i måndags vid Telefonplan efter arbetsdagens slut.

Personligen fastnar jag ofta för keramik, men där fanns ett och annat annat som var sevärt. Och somligt av det fastnade inte på bild. Några smakprov:

	Väldigt vackert och väldigt starkt. Jag vågade inte riktigt sätta mig in några detaljer, men det verkade handla om sviterna efter ond bråd död. Det är Anna Tascha Larsson som skapat verket.
	En alternativ Tummelisa, med bilder runt hela rummet. Otroligt fina bilder, om än en ganska otäck historia, av Matilda Ruta. Jag skrev ned min mailadress som intresseanmälan för en påtänkt, eventuellt kommande utgåva i A4-format.
	Odla din egen stol – kul koncept! ”Growing chair is a production system that uses living nature to produce wooden chairs. When removing the plastic mould after approximately two years the inner structure can be harvested as a full grown chair. The mould can then be reassembled in the same place to enable a new chair to grow from the same roots.”

Här är (tror jag) några av Haidar Mahdis keramiska skapelser:

Det tog en stund innan man hajade till och fattade vad de två första föreställde. Jag hade lite roligt åt en tjej som stått och pratat med sin kompis länge innan det plötsligt gick in vad det var hon såg – den där rosa saken med krage. Hon fnissade, hon också.

De små bägarna gillade jag skarpt – sneda och vinda så att man nästan måste fundera på om man är packad redan innan man börjar dricka.

Kristin Öquist stod för nedanstående verk, som jag tyckte mycket om.

Den sista bilden är inte från utställningen utan från den öppna ytan/planen framför Ericsson-huset, den man går över för att komma till Konstfack. Antar dock att utemöblerna ifråga hör till Konstfack – nej, jag läste aldrig på skylten som stod intill dem. Det regnade.

Läs mer om vårt utställningsbesök hos Snowflake:
Blandade intryck från Konstfack
Bilder från Konstfacks utställning – 1
Bilder från Konstfacks utställning – 2
Bilder från Konstfacks utställning – 3

Rondellkamälg, på- och avtäckt

I går morse placerades den tydligen ut, skulpturen i korsningen mellan Mikrofonvägen och Tellusborgsvägen. Vi talar om Midsommarkransen eller Telefonplan – jag vet inte var gränsen går mellan dem.

Kollegan, som är tidigt på plats om morgnarna, berättade att han såg den otäckt när han kom till jobbet. När jag och övriga kollegor anlände var den dock dold under ett skynke. Spännande värre.

En annan kollega berättade att skulpturen skulle avtäckas i eftermiddag, så jag travade dit för att dokumentera den med täcket på. Jag skulle ha gjort det redan igår kväll, men hade lite för bråttom för att stanna och fotografera då.

Så här såg det ut strax efter lunch idag:

På en refug strax intill stod något jag betraktar som en kamälghund, med rosett på svansen och en liten stickad tröja (klickbar för mer detaljer):

Många hade tydligen inte lagt märke till kamälghunden, som var borta redan på eftermiddagen när jag stannade till på vägen hem för att föreviga den nu officiellt avtäckta kamälgen. Så här i efterhand undrar jag om kamälghunden kanske i själva verket var en klassisk rondellhund, som stått där länge osedd och nu fått flytta på sig för att ge plats för kamälgen:

Och nej, jag vet faktiskt inte vem som gjort den och vad skulpturen vill säga.

Jag har googlat lite hastigt men inte hittat något, så om någon läsare kan bidra med upplysningar: vänligen knappa in en kommentar nedan. Helst med länk förstås. Eller spekulera hejvilt – det vore faktiskt nästan ännu bättre. Jag misstänker förstås Konstfack, som ju ändå huserar i kvarteren däromkring.

Uppdatering: Mysteriet är löst! Resultat av tävling ”Rondell2009” vid Telefonplan där vinnaren Linda Östrand skapat en hybrid i form av en ”Kamälg”. Det finns till och med en YouTube-video om kamälgen: