Man lever så länge man lär

Inlägg taggade ‘google’

Felanmälan av Nexus 9

Android version 6, a.k.a. Marshmallow, släpptes någon gång i slutet av förra året, min Nexus 9 (som jag köpte när jag började plugga för att bekvämt kunna läsa PDF:er) fick uppdateringen ganska snart därefter. Jag kastade mig genast över den och drog igång en installation. Det var bara det att det inte funkade.

Photo Vad jag än försökte med misslyckades uppgraderingen – fabriksåterställning: nope, cache-rensning: nope. Och alla andra förslag jag hittade via nätsökningar funkade också inte för fem öre. Däremot insåg jag att det var idé att kontakta support och att många av dem som haft mitt problem fått en ersättningsplatta.

Sålunda: jag behövde felanmäla den här uppgraderingen, för jag gillar plattan och vill fortsätta använda den så att köpa ny av annan modell är inte aktuellt.

Det enda rimliga sättet att felanmäla en sådan här sak, som kräver interaktion, är via telefon. Haken är att jag verkligen drar mig för att ringa telefonsamtal, oavsett om det är till främlingar eller till andra. Det är mentalt väldigt jobbigt. Ingen aning om varför, men det är så det är och jag överlever för det mesta.

Jag hittade en webbsida med telefonnummer och öppettider och uppgift om att man pratade svenska, så nu handlade det bara om att få tummen ur och ringa.

Där någonstans började den stora prokrastineringen – med 2 års garanti hade jag 2016 på mig och kunde därmed skjuta samtalet in i en obestämd framtid.

Varje gång jag var ledig eller jobbade hemifrån tänkte jag att det vore smart att passa på att ringa medan jag var hemma med både avskildhet och tillgång till plattan uppkopplad mot ett nät. Men ringandet blev liksom aldrig av. Och nej, att ringa från jobbet var inte ett alternativ (=vi gör det så svårt och krångligt vi kan).

Idag är jag arbetsbefriad eftersom jag jobbat för mycket tidigare i veckan och det kändes på något sätt att det nu var dags att få det här avklarat och ur vägen. Ni vet hur skönt det är att lägga ifrån sig en börda man burit på i evinnerlig tid?

Jadå, handlingskraften kommer delvis av att jag verkligen borde färdigställa den allra sista labben för kursen från i höstas. Men äh, jag har hela helgen på mig.

Taggad som tusan, om än med sedvanlig bävan, letade jag fram uppgifterna jag kunde tänkas behöva och ringde på klockslaget 08:00 – bara för att mötas av ett automatiskt meddelande om att de öppnade först vid 9. Hah! Min dag var igång så jag tänkte inte ens på vad klockan var annat än för dokumentationens skull.

Antiklimax.

Jag lade en påminnelse i telefonen, för det gick inte an att krokna på upploppet.

Och strax efter nio blev det faktiskt ringt ett samtal till Google-support. Seger!

Efter en halvtimmes pratande på engelska (med en dansk handläggare) stod det klart att jag skulle få hemskickat en ny surfplatta. Eller ny och ny, förresten. En ersättare. Inte fabriksny, men i gott skick. Hur säger man ”refurbished” på svenska? Google föreslog renoverad, men jag föredrar nog rekonditionerad. Inget man kan klaga på när de, för det första, inte längre tillverkas och, för det andra, jag faktiskt använt min platta i princip varje dag sedan jag köpte den.

Anyway, jag fick ett mail med länk till en webbsida där jag beställde ersättaren, som förväntas anlända någon gång 24-31 augusti och därefter återstår bara för mig att fabriksåterställa den gamla plattan och skicka tillbaka den till Google. Fraktfritt och i samma paket som ersättaren kom i. Det låter smidigt och bra.

Vet ni, det här känns så bra att jag undrar hur det kommer att gå åt skogen.

Annonser

USB-hubb och batteripack

Eftersom den gamla USB-hubben blev överhettad och uppvisade tecken på smälta behövde jag en ny – det har varit jobbigt att ständigt växla utrustning i de ynka två USB-portarna som finns på min MacBook Pro, och att inte kunna ha backupdisken inkopplad samtidigt som jag importerar bilder från systemkameran. Ja, ni förstår.

Jag hittade en till synes (jag har ju knappt hunnit använda den ännu, så den kan ju fortfarande vara hur dålig som helst) trevlig USB-hubb hos Kjell & Co för endast 199 kr. Den snubblade jag över när jag sökte upp den/det batteripack som både lovordats och införskaffats av nära såväl som kära. Och med min batteritörstiga mobiltelefon klarar man sig inte utan dylik utrustning. Jag har länge varit irriterad över att batteriet tar slut så snabbt så snart jag surfar och/eller twittrar, men sedan den sista juni då jag blev med Google+ har problemet förvärrats rejält. Jag hinner knappt logga in så varnar telefonen för låg batterinivå, känns det som.

Och lösningen på kort sikt är att skaffa batteriförstärkning, på längre sikt blir det en ny telefon. Men batteripacket behövs förmodligen även med en modernare telefon om man ska kunna utnyttja den fullt ut. Surfa, twittra, g-plussa… för att inte tala om att fotografera och dela med sig av bilderna på nätet. Allt kräver batterikapacitet.

Så igår på vägen hem från jobbet gjorde jag slag i saken och Kjell fick sälja.

Här följer en bild som visar hur det ser ut när jag kopplat in hubben och anslutit det som behövde anslutas. Sade jag att det är så smutt att av de fyra utgående USB-kontakterna är tre vanliga stora medan en är mini-USB av en sådan modell som funkar med min HTC Hero? På bilden laddar jag telefon och nyinköpt batteripack.

IMG_5300.jpg

De två övriga kontakterna är anslutna till backupdisken och systemkameran. I den enda återstående av datorns USB-portar sitter fotodisken. Det enda övriga jag kan tänka mig vilja ansluta är iPod och iPad, men det är inga som helst problem när väl telefonen laddat klart. Och om bara en iP*d behövs är det ju bara att koppla ur batteripacket, som ju nu (och på bilden) är fulladdat. Portarna räcker till nu. Och skulle det någon gång mot förmodan bli bekymmersamt på USB-fronten får jag väl skaffa ytterligare en sådan här hubb och hänga den på datorns andra USB-port.

Apropå mobilbilder behöver jag en telefon med bättre kamera. Inte minst nu när det är så lätt och smidigt att dela bilder via Google+ känns det trist att ha en halvkass mobilkamera. Jag har avundats dem som har en HTC Desire eller i varje fall HTC Desire HD, samt dem med Samsung Galaxy S II… och hade butiken varit öppen sent i eftermiddags hade jag köpt mig en Galaxy S II. Nu får jag ge mig till tåls.

Till iPad:en vill jag ha Apples Camera Connection Kit för att kunna ladda över bilder från systemkameran direkt till paddan och kanske därifrån vidare ut på nätet. Och så vore det kul att ha trådlös överföring mellan kameran och datorn, m.h.a Eye-Fi. Inte för att det känns som något måste, men det vore förbaskat kul att prova.

Prylar, prylar, prylar… tänk så roligt man kan ha det.

Myror i huvudet

Det var hos Essa jag stötte på uttrycket (senast, åtminstone) – tolkade det som om hon hade fått mycket att tänka på, helt enkelt, även om uttrycket väl egentligen snarare handlar om att man blivit förbryllad. Hm, finns det en substantivform och vad heter det då – förbryllan, förbryllelse, vad? Hur som helst förstod jag (tror jag!) just nyss precis exakt vad hon menade. Därav detta inlägg – kanske dämpas myllret lite om jag skriver om något av det som rasslar omkring innanför pannbenet.

Eller så blir det bara ännu rörigare och stressigare…

Det började någonstans med att jag läste Thomas Tvivlarens inlägg, Flattr tarvar wordness!, om #wordness som han och OlofB[eta] hittat på. Vad det handlar om är, grovt förenklat, kommentarer.

När OlofB via Twitter uppmanade till bloggande om kommentarer tyckte jag att ”äsch, vad har jag att säga om det och vem är intresserad” och sedan tänkte jag ”fast min lilla pusselbit har ju också ett värde” och bestämde mig för att skriva något, även om det bara skulle bli en högst personlig och subjektiv liten snutt. Det är ju inte jag som ska bära hela webbvärlden på mina axlar, liksom, och många bäckar små etc. Och så tyckte jag det var en rolig idé – kul att se vart den leder också.

Dessvärre hann jag inte skriva något innan onsdag kl. 19, vilket var den stipulerade tidpunkten för publicering. Jag hade börjat skriva och inte hunnit mer än till den inledande bakgrundsförklaringen innan jag plötsligt insåg att den lilla tid jag eventuellt hade mellan åtaganden fram tills dess behövde vikas för nattsömn. Så det blev inget inlägg. Då. Det här verkar dock faktiskt kunna bli något. Kanske inte exakt den sortens #wordness!-inlägg jag tänkte mig, men i någon mening ändå ”on topic”.

Därefter har jag läst flera olika inlägg i ämnet (se länkar hos de två initiativtagarna) och insett att det knappast är kört – det här är en kampanj som gärna kan få orsaka ringar på vattnet och ge upphov till långsam, stadig spridning för att inte tala om en ökad medvetenhet om kommentarernas värde.

Kommentarskärlek är stort! Jag är övertygad om att alla vi som skriver blogginlägg blir glada över den bekräftelse det är och ger att någon bemödat sig om att kommentera. För det är ju verkligen inte något som fixar sig självt – det krävs att någon gör ett aktivt val och klickar på länkar/knappar och fyller i text i något formulär. Ibland är det lättare och ibland svårare.

På WordPress.com tycker jag det är enkelt, vilket nog till stor del beror på att jag redan är inloggad och därför bara behöver skriva kommentarstexten – namn, mailadress, bloggadress är redan ifyllda.

Betydligt värre är det när jag ska kommentera på en Blogger/Blogspot-blogg…

På Blogger har jag valt att använda mitt OpenID (som är kopplat till blogg/inloggning på WordPress.com) för att identifiera mig. Men eftersom Blogger är en Google-site och jag också råkar vara inloggad med min Google-användare vill Blogger förstås i första hand att jag ska använda den inloggningen för att identifiera mig. Konto i Google är alltså förvalt.

Fast det kontot vill ju inte jag använda (av en jädrans massa olika skäl, vilket jag också många gånger funderat på att blogga om – kanske Tvivlaren hinner före där med?), så då blir jag tvungen att klicka på en liten radioknapp, välja WordPress i listan och så skriva i ”miaisageek” som identitet. Tre steg.

Det är många för många steg, egentligen, så tröskeln för mig att kommentera på Blogger är ganska hög. Tänk på det och känn er vederbörligen hedrade, ni som valt att ha er blogg där och fått/får kommentarer från mig! Här kan TT:s citat av mina ord (ur en kommentar till/under Aningen Udd-Hannas inlägg, Om kritik) passa som någon sorts illustration:

Sidospår: är det inte otroligt fascinerande hur fantastiskt dyrt ett klick blivit, rent känslomässigt? För mig har det gått så långt att jag skippar det mesta som ligger mer än ett klick bort. Be mig t.ex inte skriva in en URL i adressfältet – skicka en länk som jag kan klicka på! Ett klick har blivit en hög tröskel och jag står bara ut med att ta mig över en sådan för att komma till något jag inte (sic!) är väldigt angelägen om att nå. Tänk så det kan bli…

Jag skrev även i en kommentar under Tvivlarens inlägg:

Jag är lite fundersam till alla de sätt det idag finns att kommentera. Hur hålla koll på allt som sägs när det är spritt på hundraörton olika ställen? Om man nu måste det.

Sedan läste jag några väldigt intressanta kommentarer hos Opassande-Emma, vars inlägg passande nog heter Kommentarer att kommentera. Jag var på väg att hugga redan när Emma nämnde Disqus bland kommentarerna, men sedan såg jag att Christian redan tagit upp ”min” tråd (här lite vingklippt):

Sen vill jag gärna kommentera kommenterandet. Jag har länge stört mig på bieffekten av sociala medier: att kommentarer av blogginlägg fragmentariseras över flera plattformar. Lejonparten av de kommentarer jag får på inlägg jag gjort i bloggen, hamnar på andra plattformar, Facebook, Twitter och så vidare.

Jag letar efter en aggregeringstjänst som samlar kommentarer som handlar om ett inlägg, oavsett på vilken plats de gjorts.

http://juabjab.wordpress.com/2009/10/28/hur-mycket-vill-man-kommentera-egentligen/

Det vore rasande smutt. Då skulle också kommenterandet lyftas fram mer och inte försvinna i bruset av flöden…

Och så skriver han ännu en relaterad kommentar (här lite vingklippt):

Disqus är mer en tjänst där man kan använda olika konton för att autentisera sig när man ska kommentera. Tyvärr finns ingen ytterligare koppling, vad jag förstått, till de olika kontona.

Ett tag funderade jag på att samla alla kommentarer från Facebook och Twitter och manuellt kommentera in dem själv på bloggen, men det kändes snudd på löjligt. Om inte annat för att jag skulle stå som författare till alla.

Men Disqus löser ju smidigt problemet för dem som avskyr att behöva ha en miljard login för olika sidor. Istället för att ha ett speciellt Aftonbladetlogin, Expressenlogin, WordPresslogin, Googlelogin osv, så använder man bara ett man redan har.

Och det var väl här någonstans som de flesta av myrorna satte fart. Himlen öppnade sig och jag förstod vad Tvivlaren pratade om angående sitt ketchup-bloggande. När det väl rullat igång finns det liksom inget stopp. Men förr eller senare slocknar man nog över tangentbordet i och för sig….

Jag och Christian upplever uppenbarligen samma problem, d.v.s att kommentarer nu för tiden hamnar på alla möjliga olika, och ofta helt andra än de faktiskt avser, ställen.

Man kommenterar där man råkar befinna sig, vilket kan leda till att personer som behöver se kommentaren missar den. Eller så innebär det att kommentaren får en helt ny och större publik, som aldrig nåtts om den skrivits där den enligt mitt stilla sinne egentligen hör hemma. Eller både och.

Det är det som är så knepigt med nätet idag – det är så mycket korskoppling och korsbefruktning på alla möjliga sätt att det är omöjligt att hålla koll. Att ha kontroll. Lite otäckt, tycker jag, som älskar helikoptersyn, överblick och att ha hela bilden, men samtidigt också spännade som sjutton.

Vem vet vilka vågor eller svall som redan är i rörelse och når mig precis när som helst? Ingen.

Den aggregeringstjänst Christian nämner i sin kommentar vore nog skoj att göra… kanske något man skulle kunna/behöva peta in i Tortuga-projektet? Hm. Hm.

Apropå Disqus är det något jag petat lite med i tjänsten på sistone. Vi använder oss där både av deras färdiga Javascript och API:t, för lite olika ändamål. Tyvärr har jag ännu inte haft anledning att sätta mig in i funktionaliteten på detaljnivå, men har ett svagt minne av att man kan konfigurera Disqus att utöver kommentarer på inlägget/tråden även visa omnämnanden. Det vill säga, visa när/var en länk till just det inlägget förekommit på nätet. Lite som en länk-sökning hos Google, antar jag.

… knappar runt på Disqus.com

Jodå, det finns en hjälpsektion som heter ”Enabling Reactions: Aggregated mentions and comments from the social web” – dessvärre står det på sidan bara ”What, why, how”. Jag har för mig att jag provade den inställningen i någon av de profiler vi använder på jobbet, men stängde av den innan release eftersom det var obeställt. Disqus verkar alltså ha någon form av tracking utanför sig själv.

… knappar runt ännu mer på Disqus.com

Japp. När man aktiverar Reactions kan man (just nu) välja bland följande tjänster: FriendFeed, Twitter, Digg, Reddit, Hacker News, Blogger, WordPress, YouTube, Vimeo, Picasa, Flickr, TypePad, Movable Type, Other services. Och givetvis undrar jag vad det rent faktiskt/tekniskt innebär, men jag tror i alla fall att Disqus faktiskt ger en hel del av det man önskar/behöver, om än kanske inte riktigt allt.

Hm. Upptäckte precis att Disqus erbjöd mig att ta äran för en bunt gamla kommentarer, som jag skrivit som gäst på bloggar som använde Disqus innan jag skaffade mig ett konto. Gissar att det är mailadressen som kopplar ihop dem med mig. Trevligt med hopkoppling i efterhand!

Inom parentes: när det gäller sådant här är hopkoppling trevligt, ja – det vore nog inte lika skoj om det skedde mot min vilja, att någon snokade och grävde och kartlade den del av mitt liv som äger och ägt rum på nätet. Sedan 1997… undrar om mjölet i min påse möjligen hunnit bli lite mögligt?

Nehej, om jag skulle återgå till att kommentera Christians kommentarer.

Christian, du behöver ju inte lägga in kommentarerna för hand i WordPress. Det går utmärkt att skapa en importfil (XML) med de kommentarer och uppgifter därom som du vill importera till bloggen på WordPress.com. Du fyller alltså själv i användarnamn och andra uppgifter om kommentarerna – om du nu inte har ett automatiskt sätt att skapa filen förstås. Hur som helst: kika på menyvalen Importera och Exportera under Verktyg i adminpanelen! Där finns möjligheter. Jag har provhackat sådant.

Asch, nu kommer jag inte på något mer som ville ut. Det kändes som så mycket när jag läste både hos Tvivlaren, Emma och Christian – och allt hängde ihop. Inte minst med #wordness dessutom. Well, det kan säkert blir fler inlägg i de här vattnen framöver. Trigga mig, bara! Blogga, kommentera.

Etikettmoln