Man lever så länge man lär

Inlägg taggade ‘Canon’

… och vidvinkelzoom + resetillbehör

IMG_7451.jpg Dagens projekt var att shoppa inför Afrikaresan och färden gick via Centralen till en annan fotobutik, där man både sålde önskat objektiv och tog emot det kreditkort jag behövde betala med. Så idag har jag äntligen köpt min vidvinkelzoom, Canon EF-S 17-55m f/2.8 IS USM.

Bilden visar hur larvigt stor skillnad det är i storlek mellan den nya gluggen och mitt nifty-fifty (som f.ö. idag fick ett motljusskydd).

Efter fotobutiken vandrade vi vidare till Siden Selma (sic!) och köpte lite smått och gott. Främst för att prova produkterna som sådana, men också med en tanke om att eventuellt kunna använda dem under resan. Ett par handdukar, t-shirts, strumpor. En kofta.

Målet därefter var friluftsbutiker som kunde tänkas erbjuda sovsäck för varmt väder. Den första butiken hade ingenting i den vägen men dock handdukar i microfiber och t-shirts i merinoull. Den andra bistod med bl.a sovsäck och kuddar.

Efter att ha besökt endast två butiker hade vi alltså ungefär allt vi behöver till resan – utöver det lilla vi skaffat innan. För min del återstår möjligen vissa klädinköp, men annars är jag nog nu ganska väl rustad. Skönt att slippa den stressen! Det är dock läge att reda ut och spika detaljerna kring den medi- och vaccinering (ref: kål- och morotslåda) som återstår.

Jag önskar jag hade mer tid att skriva, inte minst för att slippa göra sådana här torra och tråkiga uppräkningar, men annat är mer akut just nu. Helgen fylls av aktiviteter med släkten (inte min den här gången) och jag behöver hinna sova. Det känns knasigt att stiga upp en söndagmorgon som vore det en vanlig arbetsdag, men så måste det tydligen bli.

Hoppas kunna publicera några blomsterbilder i morgon, dock.

Och så telezoom…

IMG_7241.jpg Eftersom vi ska ut och resa och jag utgår från att en stor del av fotograferingen blir på ganska långt avstånd, kändes det angeläget att skaffa ett zoomobjektiv med en maximal brännvidd på ganska många millimetrar. Med ett sådant borde jag kunna fotografera det namibiska djurlivet på tryggt och säkert avstånd utan att för den skull avbilda djuren som små prickar i horisonten. Och eftersom fler millimetrar ger större skakkänslighet var bildstabilisering ett måste.

Jag läste recensioner och provade gluggen jag lånat, begrundade saken noga och bestämde mig därefter för att köpa Canon EF 70-300mm f/4-5.6 IS USM. Att döma av det jag läst skulle den gluggen ge mest valuta för de pengar jag var villig att spendera.

Med beslutet sålunda fattat sedan en tid tillbaka såg jag förra lördagen ingen anledning att vänta längre (och dessutom behövde jag muntra upp mig) så medan sambon handlade sportutrustning gick jag och köpte mitt resezoomobjektiv. I favoritbutiken.

När jag ändå var där frågade jag efter det batterigrepp som aldrig verkar finnas hemma och som behövs för att avlasta min handled vid fotografering i vertikalt läge. Nu blir förstås kameran både större och tyngre med ett batterigrepp, men förhoppningsvis gör det mer gott än ont. Dessvärre hade man som vanligt inga inne, men väntade leverans inom någon vecka eller två. Jag bad att få förboka ett exemplar, vilket skulle gå bra, så jag lämnade telefonnumret och blev lovad en påringning när det är dags. Så nu går jag i väntans tider och hoppas att det fungerar, att man vare sig tappar bort eller struntar i min beställning.

Nu även med makroglugg

Eftersom jag nu ändå, efter studerande av testresultat såväl som konsulterande av insatta, bestämt mig för vilket makroobjektiv jag skulle köpa, var det ju bara att ge sig ut och handla. No problem, fotobutiker har öppet sent på kvällarna. Inte. Igår hade jag äntligen möjlighet att komma iväg lite tidigare, men glömde då i stället bort alltihopa. Så icke idag.

Den första butiken vi besökte (för övrigt samma som sålde mig kameran) hade inget Canon EF 100mm f/2.8 Macro USM (som gluggen heter, mer formellt) hemma. Inte i någon av kedjans butiker fanns den. Kanske var den på väg att försvinna helt och hållet? Fast Canons webbplats sade inget om att den skulle vara utgående, så det verkade värt att kolla på annat håll.

Besviken, smått nedslagen och utan något större hopp styrdes kosan mot nästa fotobutik. Den som förra gången inte hade den kamera jag önskade köpa, varför vi gick vidare till nästa butik. Känns det inte som ett mönster?

I väntan på assistans av personalen fick jag syn på en kartong med precis rätt bokstäver och siffror på. Mycket riktigt. Objektivet blev mitt på ingen tid alls liksom passande UV-filter och motljusskydd.

Hur gluggen ser ut framgår av bilden till vänster.

Stativ tittade vi också lite på, men inget av dem säljaren förevisade kändes riktigt rätt och jag bestämde mig för att avvakta. Det är nog bäst att jag plåtar på ett tag för att känna efter vad jag faktiskt vill ha och/eller behöver innan jag köper något stativ.

Nu efter att ha provat gluggen lite grann förstår jag precis varför man behöver stativ. Kort skärpedjup och långa slutartider… well, tro mig när jag säger att fokuset inte alltid hamnade rätt.

Jag ställde snart om till manuell fokus och pallade upp kameran med vad som fanns till hands. Sedan slog jag på live view (titta på displayen i stället för i sökaren) för att slippa böja på nacken och för att rubba kameran så lite som möjligt vid handhavandet. Jag upptäckte knappen för att zooma in och se detaljer i upp till 10 gångers förstoring och ställde in fokus – små justeringar ger väldigt stora utslag. Därefter använde jag självutlösaren och ”Look, Ma, no hands!” för att ta några testbilder. Så snart jag i stället tog kameran i egna händer blev bilderna suddiga. Tänk så underligt.

En av mina absolut första makrobilder med IXUS:en avbildade ingenjörsringen och jag blev då väldigt imponerad av resultatet – fast då bör man komma ihåg att jag innan dess aldrig fotograferat digitalt eller för den delen med något mer avancerat än en kompaktkamera. Min senaste analoga kamera är lustigt nog också en Canon. Hur som helst, sedan den bilden togs har jag haft den som bakgrundsbild på min dator. Inte för att jag ser den ofta, men ändå.

Här är samma ring igen, liggandes på diskbänken. Helt oredigerat, om än förminskat.

Jag tror att vi kommer att ha mycket roligt ihop framöver, jag och gluggen…

Hoppsan, jag blev med systemkamera

Jag, på Twitter, igår eftermiddag:

Hoppsan. Jag köpte just ännu en #Crumpler (väska). Och en systemkamera att ha i den också. #first #Canon

Det finns väl inte så mycket mer att säga, egentligen, men jag snor ihop några ord.

Det hela började för över två år sedan, i mars 2008, då jag konstaterade behov av digitalkamera. Nio månader tog det innan jag äntligen köpte min IXUS 80 i början av december 2008.

Jag räknade ut häromdagen att jag sedan dess tagit närmare 11 000 bilder – och då räknar jag inte de foton jag tagit med mobiltelefon. Det låter mycket, men jag anser mig inte vara något flitig fotograf. Okej, när jag väl plåtar tar jag oftast många bilder. Jag provar gärna olika inställningar såväl som kompositioner – i den mån motivet står stilla länge nog. Jag är med andra ord en nyfiken (kan även utläsas ”okunnig”) fotograf som testar ditt och datt. Och givetvis blir de flesta bilder allt annat än bra. Men jag lär mig något nytt emellanåt och torde väl därmed så sakteliga utvecklas som fotograf.

Men nu har jag kommit till den punkt då kompaktkameran inte längre räcker till. Jag har med egna ögon sett vilken skillnad det blir med en bättre kamera, och vill göra saker kompakten inte klarar av. Vartefter begränsningarna med IXUS:en blivit mer och mer påtagliga har det växt fram en insikt om att det är dags att skaffa en riktig kamera. För inte särskilt många dagar sedan trillade kronan ned och jag var redo. Att jag sedan inte visste exakt vad jag ville ha var bara ett litet gupp på vägen.

Canon kändes som ett ganska självklart väl eftersom jag hört en väldig massa gott om märket och dessutom varit nöjd med IXUS:en. Att sambon sedan på sistone skaffat sig ett par passande objektiv som jag skulle kunna låna var inte heller någon nackdel. Efter tips från GP, diskussioner med sambon och en del eget studerande på nätet var det 550D som stod på önskelistan. Bara den nu låg rätt i handen var det definitivt en sådan jag skulle ha. Och alltså var det mest en fråga om att besöka fotoaffär och be att få klämma på ett exemplar.

Jag trodde väl att det skulle ta någon eller några veckor att komma därhän, men icke så.

Ursprungligen hade vi igår, lördag, tänkt oss ut och fotografera, men eftersom det regnade föll det sig mer naturligt att besöka butiker. Inomhus. Alltså tog vi bussen till Fridhemsplan och fotobutikerna där omkring. I den första fick jag både klämma och prisuppgifter, men dessvärre hade de inget exemplar hemma och kunde heller inte ge någon leveranstid. Nästa butik skulle, enligt uppgifter på nätet, inte ha någon hemma men som vi ändå var i krokarna var det värt att kolla. Och napp fick jag. Vid det här laget var jag köpsugen och egentligen fanns det väl ingen anledning att vänta heller, så jag slog till. Ett Canon 550D-hus, plus EF 50mm f/1.8 II-objektiv och UV-filter. Det var nästan gratis. Inte.

En fundering hade jag kring något slags väska eller fodral, men jag bestämde mig för att avvakta lite med det. På vägen ut passerade man dock förbi en stor hög Crumpler-väskor till extrapris. Små nätta kameraväskor, med axelrem. De gick ju inte att motstå, så jag köpte en sådan också.

Så nu är det ”bara” att lära sig att hantera kameran såväl som den fototeknik jag saknar. Det känns som om det kan bli ett projekt som håller mig sysselsatt fram till pensioneringen ungefär. Eller längre ändå. En resurs jag definitivt tänker använda mig av är Carlboms fotoskola – har länge haft för avsikt att läsa hans fotografiska råd, men inte riktigt kommit mig för. Det ska jag göra nu.

Och givetvis ska jag läsa kamerans instruktionsbok också.

Ja, klart att jag knäppt några testbilder – och det ser lovande ut! Men jag har mycket att lära.

Från Slussen till Centralen

Jag lämnar nu för tiden sällan hemmet utan kamera – vänder ovillkorligen tillbaka för att hämta min lilla IXUS om jag nere på gatan upptäcker att den inte är med. Trots att den lämnar en del övrigt att önska. Missförstå mig rätt, dock – för att vara en liten kompakt är den kompetent. Och jag skulle inte påstå att jag egentligen lärt mig hantera den fullt ut heller ännu. Undrar var instruktionsboken är?

Ständigt spanar jag efter intressanta motiv (och sällan hittar jag några). Eftersom jag främst färdas mellan hemmet och kontoret blir det i vardagslag inte särskilt stor variation på resultaten – i huvudsak fotograferar jag tåg, och då bara de dagar jag byter vid Karlberg. Många är morgnarna jag önskat att jag haft tid att stå över några turer för att ägna mig åt att fånga de förbipasserande tågen på bild.

De flesta tågbilderna blir bara skräp, så klart, men det är kul att försöka och jag kommer på nya små knep vartefter. Zooma in lagom mycket, ställa in och låsa fokus någorlunda i god tid. En sak jag har lite svårt för är att trycka av i rätt ögonblick… och ju fortare tåget rör sig, desto svårare blir det förstås. Det är en intressant utmaning och jag föreställer mig att erfarenheten alltid är till nytta.

Allra bäst tycker jag om att titta på de mörkblå vagnar som oftast dras av blanksvarta lok med glatt röda och gula accessoarer, fast dem har jag nog aldrig sett passera Karlberg. För övrigt en station som vid eller strax före niotiden är ypperlig för tågfotografering – många turer passerar. Variationen är ganska stor, om än inte lika stor som på tågkyrkogården (eller parkeringsplatsen, kanske) vid Tomteboda, där jag vill minnas att min far arbetade en period på… sextiotalet måste det ha varit – tänker alltid på honom när jag passerar per pendeltåg. Där står gamla röda och ganska nätta tågsätt sida vid sida med moderna strömlinjeformade tåg och rostiga godsvagnar. Jag tänker på det som en sorts tågmuseum. Och så finns där även ett par märkvärdiga byggnader som jag också gärna skulle vilja få chansen att fotografera. Gamla tegelbeklädda industribyggnader är en klar favorit.

Under ett par veckor, och särskilt sedan det blivit ljust och soligt om morgnarna, har jag nästan varje gång vi åkt med pendeln över bron mellan Slussen och city sagt att jag vill gå där och fotografera. Dels för att det är väldigt vackert med morgonsol skinande över området, dels för att i någon mån dokumentera arbetet. Som många så klart redan vet håller man ju på med att bygga en tunnel för framtidens pendeltåg, och som ett resultat därav är fjärden sig inte riktigt lik. Söder om Riddarholmen ser man tydligt att det är en arbetsplats och min tanke var att det där är något unikt, som kommer att finnas under en begränsad tid och därmed borde man faktiskt passa på. Det varar inte för evigt.

Förra lördagen var både vädergudarna och John Blund äntligen välvilligt inställda samtidigt och vi gav oss iväg ut (efter att jag löst melodikrysset!), till Slussen. Det var inte helt lätt att hitta rätt ställe att gå till för att komma ut över bron, men vi kunde åtminstone se målområdet hägra i fjärran:

IMG_2713

IMG_2726

Då vi så småningom hittade rätt, möttes vi än en gång av den här trevliga synen där, tror jag, Brännkyrkagatan och Bastugatan går ihop. Från vänster i bild ansluter Pustegränd per trappa.

IMG_2739

Ursprungligen hade jag tänkt skriva något om varje bild och därigenom liksom berätta historien om solskenspromenaden, men dels saknas det en massa bilder (som inte blev värda publicering – främst bilderna på det arbetsområde jag ville dokumentera) och dels inser jag att jag inte har så mycket att säga. Bilderna får tala för sig själva. Det blir säkert fler fotopromenader över den bron i framtiden.

IMG_2746

IMG_2801

IMG_2835

IMG_2894

IMG_2900

IMG_2906

IMG_2912

IMG_2928

IMG_2940

Här är i alla fall min favorit bland tågbilderna hittills och den här tillkom av en ren slump. Vi stod ganska nära spåret när tåget kom farandes och jag bara kastade upp kameran och tryckte av, samtidigt som jag vred mig i tågets färdriktning. Trist bara att det stod ett staket mellan oss!

IMG_2950

IMG_2955

IMG_2961

Kamera på ingång

Se där, så har jag beställt en kamera också. En Canon Digital Ixus 80 IS. Chokladfärgad, eftersom det då blev 400 kr billigare (hos CyberPhoto).

Här skulle jag vilja lägga en bild på kameran, men jag har ju ingen sådan och vill inte göra som andra gjort, d.v.s. ladda bilden direkt från säljföretagets webbplats, så jag har mailat och bett om lov att använda deras bild. Får jag okej på det innan min kamera levererats så kommer här en bild, annars får jag ta en egen senare.

Så här ser kameran ut (bilden tillhör CyberPhoto AB och är lånad med deras uttryckliga tillstånd):

Canon Digital IXUS 80 Chocolate

Ja, det saknas länkar och hänvisningar i det här inlägget – jag vill höra vad (eller rättare sagt om och hur) företaget ifråga svarar innan jag gör någon gratisreklam för dem. Det känns jättekonstigt att inte länka, men jag lovar att om de är snälla ska jag skriva ett helt nytt inlägg med hyllningar och länka generöst i detta.

CyberPhoto har för övrigt just nu en julkampanj, med nya erbjudanden varje dag, så har du behov av fotoprylar skulle jag tro att det kan vara en god idé att hålla koll på deras julkalender.

I övrigt kan sägas att jag, eftersom jag inte själv har kamerakoll, tagit hjälp av andra med insikt och erfarenhet och slog till på erbjudandet främst för att slippa våndas mer. Det är för mig nämligen ångestframkallande att behöva fatta beslut i frågor där jag upplever att jag inte har tillräckligt med kunskap för att göra det. GP gav mig hjälp på vägen genom att påpeka att det här ändå inte är i dignitet med mitt impulsiva lägenhetsköp och han hade en poäng där. En liten en.

Egentligen kan det ju inte bli mer fel än att mina bloggbilder blir bättre.

Etikettmoln

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 379 andra följare