Idag hade jag på mig min nya färgglada och blommiga klänning. På jobbet. Det kändes bra. Jag gillar den.
Strax efter det magiska fikaslaget kl 14:37 travade jag iväg för att köpa finkaffe och kom att bli borta rätt länge. Kaffet hann nästan kallna medan jag hukade intill rabatter med blommande buskage. Det är inte lätt att makrofotografera blommor, med en hand upptagen av kaffemuggen, när det blåser. Några bilder blev trots olägenheterna skarpa, men ingen blev dessvärre intressant nog att presenteras här.
I måndags drack jag piratöl och drog då av några skott mot Widham, Falkvinge och Olsson. Inte heller där blev det direkt några resultat att glädjas över. Och inga blommor.
Sambons ärvda amaryllis (bilden till vänster) verkar faktiskt vara på väg att slå ut i blom – spännande! Och fort går det också. Den har vuxit flera decimeter på bara några dagar.
Jag längtar ut i någon form av natur med den större kameran, men har svårt att komma mig iväg utan sällskap. Det är så mycket roligare att kräla i rabatter och huka i buskage med någon annan.
Vanligen brukar jag den här årstiden ha promenerat i Tantolunden, berusat mig på dofterna av hägg och/eller syren samt förevigat ett eller annat vackert blommande träd. Så icke detta år.
Tryckt & kränkt