Man lever så länge man lär

Inlägg taggade ‘Aurora Teagarden’

Slutlevereransrapport

Och så en avslutande leveransrapport gällande den senaste Harris-beställningen – idag fick jag, blott 14 dagar efter beställningen, hem de tre sista böckerna. Skickade från andra sidan Atlanten. De två första omgångarna anlände efter 10 dagar respektive 11 dagar. Jag måste säga att det har gått över förväntan snabbt, inte minst med tanke på att nästan en vecka försvann under askmolnet.

Aurora Teagarden (överstruket = läst):

  • Real Murders (1990)
  • A Bone to Pick (1992)
  • Three Bedrooms, One Corpse (1994)
  • The Julius House (1995)
  • Dead Over Heels (1996)
  • A Fool And His Honey (1999)
  • Last Scene Alive (2002)
  • Poppy Done to Death (2003)

Harper Connelly (kursiverat = ej utkommen som pocket):

  • Grave Sight (2005)
  • Grave Surprise (2006)
  • An Ice Cold Grave (2007)
  • Grave Secret (2009)

Sedan sist har jag läst ut A Bone to Pick och påbörjat Grave Sight men bara hunnit ett 40-tal sidor.

Jag måste erkänna att jag undrade när jag hunnit nästan ända till slutet av A Bone to Pick utan att det kändes som om boken riktigt hade börjat. Det är bara att konstatera att den lämnar något övrigt att önska. Boken kändes tunn och en smula andefattig. Visst, det är trevligt att få möta delvis samma karaktärer som i den första boken (om än ur ett helt annat perspektiv) men det räcker liksom inte. Själva mysteriet blir aldrig engagerande och Roe har dessutom lite väl mycket tur när hon tänker. Nej, det får gärna bli bättre. Men först ska jag bekanta mig med Harper Connelly och hennes bror.

Annonser

Status bokbeställning II

Ännu en uppdatering och uppföljning av senaste Harris-beställningen eftersom jag idag fick hem ytterligare 3 böcker, fördelade på två paket. Idag krävdes dock inget besök på postkiosken trots att paketen var exakt lika stora som gårdagens duo. Inkonsekvensen är fascinerande obegriplig.

Hörrni, språknördar: obegriplig, oförklarlig, omotiverad eller vad passar bäst ovan?

Aurora Teagarden (överstruket = finns i samlingen):

  • Real Murders (1990)
  • A Bone to Pick (1992)
  • Three Bedrooms, One Corpse (1994)
  • The Julius House (1995)
  • Dead Over Heels (1996)
  • A Fool And His Honey (1999)
  • Last Scene Alive (2002)
  • Poppy Done to Death (2003)

Harper Connelly (överstruket = finns i samlingen, kursiverat = ej utkommen som pocket):

  • Grave Sight (2005)
  • Grave Surprise (2006)
  • An Ice Cold Grave (2007)
  • Grave Secret (2009)

Jag har läst 66 sidor i A Bone to Pick och kan bara säga att det är härligt att återuppta bekantskapen med Aurora Teagarden. Eller Roe, som vännerna kallar henne. Och de flesta andra också, tror jag.

Nu är det bara de tre böcker jag blev nödd att beställa från de nordamerikanska förenta staterna som jag fortfarande väntar på. Och jag undrar om jag inte håller på att bli lite av en bokbloggare. Eller nej, snarare bokköpsbloggare i så fall. Men det är väl en sort så god som någon. En egen nisch?

Status bokbeställning I

En liten uppdatering och uppföljning av senaste Harris-beställningen – fick hem 4 böcker idag.

Aurora Teagarden (överstruket = finns i samlingen):

  • Real Murders (1990)
  • A Bone to Pick (1992)
  • Three Bedrooms, One Corpse (1994)
  • The Julius House (1995)
  • Dead Over Heels (1996)
  • A Fool And His Honey (1999)
  • Last Scene Alive (2002)
  • Poppy Done to Death (2003)

Harper Connelly (överstruket = finns i samlingen, kursiverat = ej utkommen som pocket):

  • Grave Sight (2005)
  • Grave Surprise (2006)
  • An Ice Cold Grave (2007)
  • Grave Secret (2009)

Ovanstående innebär alltså att jag kan gå vidare med Aurora Teagarden, då jag nu har även bok nr 2 i serien. Och därefter kan jag, om inte nr 3 anlänt vid det laget, hanka mig fram genom att påbörja Harper Connelly-serien. Det känns som om läget är under kontroll. Jag tvekar inte att lägga Kryptan (Kate Mosse), ur vilken jag precis bara läst första scenen, åt sidan till förmån för Charlaine Harris.

Någon som läst den här Kryptan och har en åsikt om den, förresten?

Bokhandlar mer Charlaine Harris

Nu har jag bara något drygt kapitel kvar av den sista boken i föregående batch (Real Murders, den första i Aurora Teagarden-serien) och inser att jag var för sen med att lägga beställning på fler. Det var uppenbarligen svårt att beräkna marginalerna – jag har ju läst i betydligt större mängd än vanligt under den vecka jag tillbringade hemma sjuk. Vem vet, kanske jag också läst snabbare än vanligt. Ni vet det där om att övning ger färdighet? Det känns inte som någon orimlighet i detta fall.

Igår beställde jag, från två olika leverantörer, kompletteringar enligt följande:

Aurora Teagarden (överstruket = finns redan i samlingen):

  • Real Murders (1990)
  • A Bone to Pick (1992)
  • Three Bedrooms, One Corpse (1994)
  • The Julius House (1995)
  • Dead Over Heels (1996)
  • A Fool And His Honey (1999)
  • Last Scene Alive (2002)
  • Poppy Done to Death (2003)

Harper Connelly (kursiverat = ej utkommen som pocket):

  • Grave Sight (2005)
  • Grave Surprise (2006)
  • An Ice Cold Grave (2007)
  • Grave Secret (2009)

När väl ovanstående beställningar levererats är jag sålunda ifatt Harris produktion vad gäller pocket.

Så vad tyckte jag om Lily Bard & co, alltså? Som man säkert förstår av ovanstående var det inga totalt avtändande bekantskaper. Lily Bard-serien var hyfsad, men jag kan inte låta bli att associera till Lisbeth Salander i Millenium-trilogin (även om Lily Bard är mer normal om än lite kantstött). Karaktären känns inte riktigt trovärdig. Serien känns tämligen avslutad – Lily är liksom färdig.

Debutboken, Sweet & Deadly, har jag glömt – en bok man gott kan hoppa över. Den andra fristående, A Secret Rage, var trevlig, men jag vill helst ha serier så att jag hinner boa in mig i miljöerna.

Aurora Teagarden… här är en karaktär jag spontant tycker om, även om jag inte är helt säker på att jag ännu vet vem hon faktiskt är. Hon verkar kul och är en underhållande figur, så jag ser fram emot att få läsa om fler av hennes äventyr. Undrar om de också innehåller inslag ur någon annan serie? Jag är glad över att Lily Bard fick gästspela hos Sookie Stackhouse (Dead as a doornail). Mer sånt, tack!

Etikettmoln