Man lever så länge man lär

Inlägg taggade ‘Canon EF 100mm f/2.8 Macro USM’

Non-daily shoot 2012 v43

Veckans uppgift: träd.

Trees come in all shapes and sizes. This time of year they may be covered in snow. Make a photo of an interesting tree.

Träd i all ära, men så förbaskat intressanta är de för det mesta inte. Om man nu inte hittar någon verklig sagoskog, vill säga, komplett med Whomping Willow. Jag passerade under lördagens fotopromenad ett träd som jag tyckte var åtminstone lite intressant. Med dekorationer. Hade vi gått över Nybroplan hade jag kanske plåtat träden med tomtar i, men nu vandrade vi Birger Jarlsgatan (mot kaffe).

Tree

Fotokursen har förresten börjat och i afton levererade jag även veckans hemuppgift – skönhet. Det finns väl en risk att det kan komma att kännas som onödigt mycket press med både fotoprojektet och -kursen, men jag överlever nog. Däremot tror jag det vore dumt att i november också ge sig på NaNoWriMo, så… något annat år.

Non-daily shoot 2012 v42

Veckans uppgift: porträtt.

Make a portrait of a close friend or family member today and share it.

Jag har lite svårt för att ”hänga ut” mina nära och kära, vare sig det är i skrift eller foto, så det här var en svår uppgift. Inte rent tekniskt, men på ett psykologiskt plan. Jag var till och med beredd att stryka uppgiften och ersätta den med en annan. Min kollega och projektdeltagare kom dock på den lysande idén att tillfråga en annan kollega, som sade ja till att bli fotograferad och då var jag inte sen att haka på.

Vi tog med oss våra systemkameror till jobbet under veckan och jag såg även till att få med mig min stora reflexskärm – den var till stor nytta. Jag tror att herrarna blev överraskade av hur stor skillnad den gjorde. Jag blev nog själv lite förvånad.

Bilden är tagen med mitt Canon EF 100mm f/2.8 Macro USM i befintligt ljus, en dag helt utan direkt sol. Med reflexskärmen framför och nedanför motivet – man ser den återspeglas i ögonen. Folk tittade nog lite konstigt på oss, där jag stod uppe på en bänk för att komma mer i jämnhöjd med min modell – han är bra mycket längre än jag så det blir rätt knepiga resultat om jag plåtar honom från min vanliga låga nivå.

Porträtt

Det var länge tveksamt om det alls skulle bli någon fotografering eftersom det mest bara regnade, men i fredags var det faktiskt uppehåll efter lunch så vi kunde lämna kontoret en stund och vandra iväg till en närliggande park. Svårt, det där med att först komma på hur man vill göra och sedan dirigera sin modell så att man får de bilder man vill ha. Jag lyckades väl hyfsat även om alldeles för många av dem blev suddiga. Och då menar jag suddiga p.g.a. skakoskärpa, vilket förstås stärker mig i min övertygelse om att jag behöver Canons 100mm-makro med bildstabilisering.

Hur som helst: det här var riktigt roligt! Jag tror att jag gillar att vara dirigent.

Oemotståndliga tulpaner

I samband med senaste släktmiddagen fick vi en bukett blandade tulpaner och det dröjde förstås inte länge innan jag kände mig tvungen att attackera dem med kamera i hand. Med och utan stativ plåtade jag dem till och från under några dagar ur alla möjliga och omöjliga vinklar. Några av bilderna åkte upp på Flickr och ett mindre fåtal visar jag här.

En av tulpanerna var vit som ett spöke och svävade fritt i luften.

IMG_9696.jpg

Sade jag att jag givetvis använde mitt 100mm macro? Jag är fan kär i den gluggen. Också.

IMG_9763.jpg

Och vid några tillfällen lekte jag även med lilla reflexskärmen och någon kamerablixt.

IMG_9837.jpg

Puh! Så skönt att få det här ur systemet/den mentala kön och kunna gå vidare med andra foton.

Nu även med makroglugg

Eftersom jag nu ändå, efter studerande av testresultat såväl som konsulterande av insatta, bestämt mig för vilket makroobjektiv jag skulle köpa, var det ju bara att ge sig ut och handla. No problem, fotobutiker har öppet sent på kvällarna. Inte. Igår hade jag äntligen möjlighet att komma iväg lite tidigare, men glömde då i stället bort alltihopa. Så icke idag.

Den första butiken vi besökte (för övrigt samma som sålde mig kameran) hade inget Canon EF 100mm f/2.8 Macro USM (som gluggen heter, mer formellt) hemma. Inte i någon av kedjans butiker fanns den. Kanske var den på väg att försvinna helt och hållet? Fast Canons webbplats sade inget om att den skulle vara utgående, så det verkade värt att kolla på annat håll.

Besviken, smått nedslagen och utan något större hopp styrdes kosan mot nästa fotobutik. Den som förra gången inte hade den kamera jag önskade köpa, varför vi gick vidare till nästa butik. Känns det inte som ett mönster?

I väntan på assistans av personalen fick jag syn på en kartong med precis rätt bokstäver och siffror på. Mycket riktigt. Objektivet blev mitt på ingen tid alls liksom passande UV-filter och motljusskydd.

Hur gluggen ser ut framgår av bilden till vänster.

Stativ tittade vi också lite på, men inget av dem säljaren förevisade kändes riktigt rätt och jag bestämde mig för att avvakta. Det är nog bäst att jag plåtar på ett tag för att känna efter vad jag faktiskt vill ha och/eller behöver innan jag köper något stativ.

Nu efter att ha provat gluggen lite grann förstår jag precis varför man behöver stativ. Kort skärpedjup och långa slutartider… well, tro mig när jag säger att fokuset inte alltid hamnade rätt.

Jag ställde snart om till manuell fokus och pallade upp kameran med vad som fanns till hands. Sedan slog jag på live view (titta på displayen i stället för i sökaren) för att slippa böja på nacken och för att rubba kameran så lite som möjligt vid handhavandet. Jag upptäckte knappen för att zooma in och se detaljer i upp till 10 gångers förstoring och ställde in fokus – små justeringar ger väldigt stora utslag. Därefter använde jag självutlösaren och ”Look, Ma, no hands!” för att ta några testbilder. Så snart jag i stället tog kameran i egna händer blev bilderna suddiga. Tänk så underligt.

En av mina absolut första makrobilder med IXUS:en avbildade ingenjörsringen och jag blev då väldigt imponerad av resultatet – fast då bör man komma ihåg att jag innan dess aldrig fotograferat digitalt eller för den delen med något mer avancerat än en kompaktkamera. Min senaste analoga kamera är lustigt nog också en Canon. Hur som helst, sedan den bilden togs har jag haft den som bakgrundsbild på min dator. Inte för att jag ser den ofta, men ändå.

Här är samma ring igen, liggandes på diskbänken. Helt oredigerat, om än förminskat.

Jag tror att vi kommer att ha mycket roligt ihop framöver, jag och gluggen…

Etikettmoln