Whitesnake i morgon, AC/DC i februari

Det har blivit lite oreda i tillvaron på sistone, så nu står jag här med ett par biljetter till morgondagens (well, dagens eftersom klockan passerat midnatt) Whitesnake-konsert och ingen att gå med. Ni ser, jag fokuserar på sällskapet mer än på att bli av med biljetterna. Jag har frågat alla jag kan komma på, alla jag känner som kan tänkas vara intresserade. Samt några till. Så här långt har samtliga alltså tackat nej, varav somliga låtit ordentligt beklagande. Jag känner fortfarande hopp om ett par, men vare sig dessa hakar på eller inte kommer jag att gå. Det går inte att inte gå och se Whitesnake, helt enkelt. Jag har fyllt på mitt tomma lönekonto för att kunna köpa en tröja eller två.

Still of the night med Whitesnake är min favoritvideo genom alla tider:

Ref: Still of the night @ YouTube

Och apropå hårdrockkonserter så kommer jag trots allt att gå på AC/DC den 20 februari. Min expendlande vän, som dessvärre varken kunde gå på Alter Bridge eller Whitesnake med mig, erbjöd mig nämligen sin sista biljett varpå jag responderade med ett ”HELL YEAH!”. Visserligen ståplats (jag är ju kort och ser därför typ ingenting om jag står i en folkflock), men ändå. Jag blev så glad över erbjudandet att han fick en puss. Ja, via SMS alltså. Vad trodde ni?

Touch too much med AC/DC bjuder på en rejäl dos tonårsnostalgi:

Ref: Touch too much @ YouTube

Förresten, här är In loving memory med Alter Bridge från i onsdags:

Ref: In loving memory @ YouTube

Jag är förvånad över att det ändå kan bli så pass se- och hörvärt med en nallefån. Det var många som filmade under kvällen, men få som delar med sig via YouTube – kanske blev det mesta bara skit. Anyway, den här filmningen var så klart inte särskilt bra, så lyssna gärna på den riktiga musiken på MySpace eller annorstädes. Den andra plattan finns även på Ouch!. Själv föredrar jag än så länge den första, som inte gör det. Men jag har köpt båda, så klart.

Alter Bridge, we love you!

Alter Bridge, Fryshuset, Stockholm
Onsdagen den 10 december 2008, ca 20:45-22:20

Jag ångrar inte en sekund att jag köpte biljetterna – Alter Bridge var värda varenda spänn. Skitbra! Jag har sällan eller aldrig hört ett band som låter så bra live som de gjorde. Myles Kennedys röst och sång… i det närmaste perfekt, nästan som på platta. Eftersom det här tydligen var sista anhalten på årets sex veckor långa turné, tillät sig bandet också att improvisera lite. Som t.ex att spela AC/DCs ”Whole Lotta Rosie”, vilken för övrigt var den enda av låtarna de spelade som jag faktiskt kunde mer text på än bara någon enstaka fras. Jag lyssnar på helheten, inte på orden som sådana. Texter uppfattar jag bara i undantagsfall, som t.ex när Fish sjunger på Internal Exile-plattan – han är, som jag sade till vännen, inte i första hand sångare, utan historieberättare.

Well, som uppmärksamma läsare minns hade jag problem med extrabiljetten. Snubben jag ursprungligen köpte den till, som tack för att han en gång i tiden introducerade mig till bandet, tackade nej p.g.a arbetsbörda. Sedan tackade bästa väninnan entusiastiskt ja till att hänga med i stället men backade ur igen i måndags. Därefter pratade jag med expendlande vännen, som hemskt gärna ville komma, men var osäker på om det skulle funka för honom – trots allt blir det ju en resa på över 40 mil t/r. Så jag ringde honom idag för att kolla hur det blev, varpå jag fick ett nekande besked. Då ringde jag nästa väninna bland oss tre – hon som nästan alltid säger ja till att hänga med på saker, även med kort varsel, om hon bara inte har något annat för sig. Och något annat hade hon förstås för sig ikväll, men hade däremot information om ett gäng som skulle gå och för att jag skulle slippa gå alldeles ensam kunde jag väl höra av mig till den här liraren? Min rara väninna skickade sålunda över numret till en snubbe som jag träffat en enda kväll, på nyårsfest hemma hos honom, för snart tre år sedan och jag hade i och för sig väldigt trevligt, men det var ju inte så att vi blev nära vänner på den enda kvällen. Men vad tusan, varför inte? Jag ringde snubben, presenterade mig och förklarade situationen och visst var jag välkommen att haka på. Vad skulle den stackaren annars säga?

Planen blev i alla fall att jag skulle infinna mig i trakterna av Medborgarplatsen kring en viss tidpunkt och höra av mig då, om jag ville ha sällskap. Mycket vänligt av honom, tycker jag, men åter igen… vad skulle den stackaren annars göra? Min väninna var inte riktigt snäll som gav mig numret, och kanske var inte heller jag det som faktiskt ringde honom. Men där fanns hos mig även en liten, liten baktanke (förutom att jag helst inte ville behöva gå ensam) då det fanns hopp om att det i sällskapet skulle ingå en person jag drömt om lite nu och då de senaste åren men ändå inte vågat närma mig. Det visade sig dock inte vara fallet. I min desperation kollade jag åter igen med den som ursprungligen var tänkt att använda biljetten och nu lät han betydligt mer positiv så det hela slutade med att han och jag satte oss på Kellys och intog mat och öl (han) resp. Guinness (jag), innan det blev dags att ge sig iväg mot konserten. På vägen ut träffade vi på det andra gänget och slog ihop påsarna.

Jag köpte en officiell turné-tshirt, som till min glädje nu för tiden inte behöver vara av allra största storleken. Den passar perfekt till jeans och jag ska ha den på mig på jobbet i morgon, även om den inte precis är vad man menar med kontorsklädsel. Vad fasen, jag är ju tekniker och hårdrockare. Klart det funkar.

Efter konserten, som höll på mer än en och en halv timme, träffade vi på en av de andra lirarna i garderoben och han var jättetrevlig samt lika positiv till konserten som vi. Fattas bara annat när han visade sig komma från mina hemtrakter, om än staden 6 mil ifrån min. Hans fru kom dock från samma stad som jag. Vi hann prata en del gammal lokal musikhistoria. Han kände vår gamla trummis tillika hennes trummande syrra, t.ex. Därifrån delade vi på en taxi och skildes åt med ett trevligt att träffas och det var det ju faktiskt också. Endera dagen tittar jag banne mig in och köper ett digitalpiano av honom!

Läs gärna om Alter Bridge på deras hemsida, MySpace eller Wikipedia.

Gah!

Spring-fucking-jävla-känslor, my ass!!

Ber [egentligen inte] om ursäkt – behövde bara få ösa ur mig lite stress.

Det blev lite mycket idag. Mycket bra, visserligen, men mycket ändå.
Jag darrade som ett asplöv 5 minuter innan jag måste stressa vidare.

Och det är inte slut ännu.
Strax ska jag ila vidare till ytterligare en nästa grej.

Uppladdning inför Alter Bridge-konserten, alltså.

I förmiddags såg det mörkt ut, men universum fixade det också.

Skitkul ska det bli! Men det är och/eller har varit stressigt, som sagt.

Jag hann dock gå förbi kioskposten och hämta mina böcker på vägen hem.

Allt är väl! Och nu ska jag ha en superkväll.

I väntan på nästa.

Livet är binärt.

Sade jag att det regnar? Det gör det i alla fall. Givetvis.

Smått och gott

Ibland vill man bara knappa in en massa småpinnar i historiens myrstack.

Min rätta fotpall kommer på fredag – idag kom jag mig äntligen för att boka in leveransen. SMS:et med information om att den anlänt till varuhuset har legat sedan den 27/11 och det var rena slumpen att jag råkade få syn på det idag när jag bläddrade efter ett annat. Allt händer inte alltid när det borde.

Väninnan som skulle med och lyssna på Alter Bridge på onsdag har hoppat av och jag söker en ersättare. Det blev onödigt kort varsel, men jag sätter mitt hopp till expendlande vännen som råkade höra av sig idag och blev inbjuden. När han ringde förväntade jag mig en förfrågan om sällskap vid intagande av mat och/eller öl, men han förvånade mig genom att faktiskt prata affärer. Och lät riktigt affärsmässig dessutom, vilket roade mig lite. Vi har bara umgåtts rent socialt. Jag håller tummarna och gör vad jag kan för att hjälpa honom. Men om det är någon läsare som är intresserad av att gå på konserten – skriv det i en kommentar och ange fungerande mailadress så vet man aldrig.

Frukosten intogs tillsammans med Frukostsyster – vi hade stämt träff på fiket och köpte med oss fika som sedan intogs hemma i mitt vardagsrum. Vi uppdaterade oss därefter på status i varandras liv och leverne och hade ganska roligt åt hur vi båda tycks ha mött våra spegelbilder. Kanske blir det hon och sonen som hänger med på Whitesnake-konserten i nästa vecka. Jag hoppas på det, men annars gäller samma som i föregående stycke – intresse anmäls i kommentarer till detta inlägg. Det kan ge någon form av utdelning.

Annars vet jag inte… jag lider av sömnbrist och känner mig stressad – har mycket att göra och svårt att fokusera på rätt saker. Det man måste lockar sällan lika mycket som det man vill. Och det jag vill är så klart något helt annat än det där jag måste. Vilket nog ligger i sakens natur, i och för sig.

Fick idag även en Spotify-invite av GP, vilket var välkommet eftersom jag hunnit bli nyfiken på tjänsten och bestämt mig för att prova om chansen gavs, så nu kan jag enkelt lyssna på en jädrans massa musik. Erik Borelius fanns dock inte med, så där är det ännu hårddiskvarianten som gäller. Hah!

Min bokbeställning är visst skickad och borde anlända cirka torsdag.

I övrigt vill jag koppla in den trådlösa nätverksutrustningen, läsa färdigt Ender in Exile (jag har inte läst så värst långt, men ändå hunnit konstatera att Orson Scott Card inte förnekar sig – han skriver underbart underhållande, som så ofta) och en rejäl bunt andra böcker, se mer Dexter plus andra tv-serier, ta tag i den nästan bortglömda Ubuntu-installationen, röja hemmet… Nej, det sista vill jag inte, men behöver. Och så var det det där med att sova. Hell yeah.

Hårdrock vid horisonten

Äntligen har jag kommit mig för att köpa biljetter till diverse framtida musikaliska evenemang som jag sagt att jag vill bevista och som jag också vill bevista förstås. Åh, vad jag är glad över att jag kom mig för att göra det! Återstår att se vad det blir för sällskap och om jag möjligen bokade för många biljetter. Fast jag försökte vara realistisk, undvika att bli överoptimistisk. Jag hoppas folket vill hänga med.

Och i nedanstående borde jag förstås peta in lite mikroformat – well, kanske faktiskt gör det senare.

Alter Bridge
Arenan / Fryshuset
Onsdag 10 december 2008, kl 18.30

Whitesnake
Hovet
Tisdag 16 december 2008, kl 19.30

Judas Priest
Globen
Lördag 28 februari 2008, kl 19:30

Några AC/DC-biljetter blev det dock inte. Nåja, vad är väl en bal på slottet?