Man lever så länge man lär

Inlägg taggade ‘Skansen’

Plåtat dåligt på sistone (foto)

De senaste veckorna har det mesta av min tid och kraft ägnats jobbet, vilket gör att livet i övrigt stannat upp lite.

Förra helgen var vi i alla fall ut till Duvbo och kollade lite på Stockholm Kendo Open, där sambons lillebror tävlade. Och jodå, visst fotograferade jag och nog fångade jag en del intressanta scener i precis rätt ögonblick, men eftersom jag än en gång förbisett det här med slutartid blev bilderna alldeles för suddiga för att vara av intresse. Skärpning!

Något bättre gick det nästa dag, då jag monterade mitt nya vidvinkelobjektiv på kameran och packade ned telezoom och macro i väskan. Vädret var klart och soligt och vi gick Monteliusvägen österut.

På Mariaberget (som jag kallar det – men heter det så?) passerade vi något som såg ut som inspelning av julkalender, med barn som hade snöbollskrig med vita bollar av bomull. Man simulerade snöfall genom att skaka dun ur kuddar och täcken uppifrån bron på Bastugatan ned över Bellmansgatan.

Jag tog inte jättemånga bilder under den här promenaden, men gillar skärpan i objektivet och den förvridna effekt man kan få med vidvinkel. Det är roligare att plåta på 17 än på 55 mm. Dock tror jag det behövs en hel del mer övning om jag ska få till bildseendet och -tänkandet. Jag är ju rätt hårt inkörd på mina fasta 50 mm, som var det jag började med.

Vid Djurgårdsfärjan stötte vi ihop med den av mina kollegor som sambon åkt en del hoj med och åkte gemensamt med honom och hans flickvän över till Djurgården, där våra vägar sedan gick åt olika håll. Vi för vår del använde årskorten och travade ett varv på ett ganska öde och nästan helt nedstängt Skansen. Helt ensamma var vi dock inte.

Fotograferingen på Skansen gick så där – det märks att jag inte plåtat mycket på sistone. Jag växlade över till telezoom när vi skulle gå bland djuren, men glömde återigen att beakta slutartiderna och sälen som poserade så fint för oss blev bara suddig. Telezoomen var väldigt bra för fåglar på tak – både påfågel och… stork? De sistnämnda satt främst på skorstenar, ofta på ett ben – tror nästan de värmde andra foten under vingen. Direkt varmt var det ju inte ute.

Så här efter att ha kollat närmare på bilderna kan jag meddela att telezoomen inte riktigt ger de knivskarpa bilder man skulle önska, trots välbehövlig bildstabilisering. Men det funkar säkert bra som reseobjektiv.

Avresan börjar närma sig och jo, lite pirrigt känns det. Det mesta i utrustningsväg har vi nog nu, men jag har fortfarande en del brister på klädfronten. Behöver inventera mina klädsamlingar och tänka kring dem, men när jag ska ha tid och ork för det begriper jag inte riktigt. Å andra sidan är det ibland rentav bättre att inte tänka så mycket.

Men åter till Skansen.

För första gången hade jag nu, tack vare vidvinkelobjektivet, en möjlighet att själv fotografera Bredablick på nära håll utan att behöva välja ut bara en liten bit av tornet. Jag hade svårt att bestämma mig för om bilden skulle vara i färg eller svartvitt och båda varianterna finns upplagda på Flickr, men den jag visar här blir den svartvita:

IMG_7828-2.jpg

Övriga bilder kan beskådas på Flickr.

Annonser

Tema: Semester – foto 1, 5 juli

Detta inlägg ingår i min serie, Tema: Semester – en bild om dagen.

För den här dagen har jag ju redan publicerat ett blogginlägg samt en samling på Flickr, så vad nytt kan jag tillföra nu? Inte är det mycket, så jag väljer en av påfågelbilderna som inte kom med i det mer omfattande inlägget.

IMG_3951

När jag ser den här och övriga bilder från Skansen önskar jag mig tillbaka för en chans att göra om och göra bättre. Jag ser på många av mina bilder att jag brister när det gäller fotografering i soligt väder. Och inte bara där, i och för sig. Kameran är det inget fel på, men fotografen har mycket att lära. Hurra! Det är bra för ödmjukheten.

Semesterdag 1: Foto på Skansen

Vännernas dotter, som är fotointresserad, blev eld och lågor när vi berättade att vi varit och fotat på Skansen så vi kom överens om att köra en repris tillsammans med henne. Och så kom det sig att en icke oansenlig del av vår första semesterdag tillbringades på Skansen med dottern och hennes far, som inte fotograferar.

Nedan följer ett urval bilder från besöket (tupp, påfågel, diverse änder):

IMG_3918

IMG_3955

IMG_3960

IMG_4035

IMG_4039

IMG_4050

IMG_4054

Den som vill se fler bilder från detta Skansenbesök klickar sig lämpligen vidare till Flickr-samlingen.

Annandag midsommar på Skansen

Söndagen efter midsommarafton återvände vi till Skansen för mer fotografering, köpte varsitt årskort och bemödade oss om att vandra delvis andra vägar än på midsommarafton. Konstaterade att glassen vid Solliden var normalstor i stället för ”tre kulor för priset av en” som vid Bredablick, där en tvåkulors-glass fungerade alldeles utmärkt som lunch.

Nedan följer ett litet urval bilder föreställande fiskmås, gräsand, skrattmås, get, krontrana och lemur.

IMG_3137

IMG_3194

IMG_3244

IMG_3352

IMG_3442

IMG_3452

Fler bilder finns på Flickr om någon är nyfiken.

Jag tänker fortsättningsvis ladda upp fler bilder till Flickr än jag presenterar här. Och då menar jag bilder för alla att se – att använda Flickr för ren lagring är inget jag ännu börjat fundera på. För att kunna ladda upp de bilder jag valt ut från den här turen blev jag tvungen att betala för pro-konto vilket jag gjorde utan att tveka – kors i taket! Men det är väl inte konstigare än att Flickr har en bra och rimligt prissatt tjänst som jag anser mig behöva. Det är inte svårare än så att få en pirat (helt vanlig människa!) att betala för saker på nätet: erbjud åtråvärda produkter till ett rimligt pris.

Skansen en midsommarafton

Skansen är ett bra fotoställe och eftersom det var midsommarafton kunde man nog tänka sig att det utöver djuren fanns en eller annan människa att föreviga också. Det jag inte hade räknat med var überlånga köer för att komma in och det var inte långt ifrån att jag gav upp hela idén, men Daniel förmådde mig att stå kvar. Och till slut kom vi in, via Hazeliusporten, efter bara en dryg halvtimmes köande. Med betoning på dryg, alltså.

Ungefär det första vi kom till efter att vi stigit av bergbanan var Tingsvallen, där det firades midsommar så det stod härliga till. Och var en massa folk förstås. Från scenen sjöngs det om att -grisar är vi allihopa, allihopa. Det var morsgrisar och farsgrisar och gottgrisar och jag vet inte hur många grisar man uppfann. Många hade picknick i gräset och jag… jag ville mest bara skynda därifrån för att slippa alla människorna. Men det går ju inte alls på ett ställe som Skansen en midsommarafton – där är folk precis överallt. I stället får man ignorera dem och drömma sig bort i kamerasökaren.

Paddelankor simmade i dammen och jag kan ju verkligen inte motstå dem så där stannade vi en längre stund. Mina bilder blev inte roligare än Daniels, bl.a för att jag saknar zoom och var både för lat och för självmedveten för gå ned på en lägre nivå mer än korta stunder. Fast den absolut främsta orsaken var ändå att jag uppenbarligen inte hade huvudet med mig och därmed körde med fel inställningar på kameran.

Några av bilderna var jättefint komponerade med fåglar som simmade i par, men ett skärpedjup som gjorde att den ena var i fokus medan den andra bara var en blek skugga i bakgrunden. Jag vill tillbaka och göra om, göra rätt!

Till vänster: en helt avsiktlig stjärtbild.

Många av besökarna på Skansen hade kransar i håret och många av tjejerna bar fina, blommiga klänningar. Jag kunde förstås inte låta bli att föreviga några som var alldeles särskilt fina, blommiga och hade picknick i gröngräset.

På vägen därifrån passerade vi en gård med gamla timrade hus. Framför ett av dem fanns en rabatt med fina blommor, som jag inte kunde motstå. Särskilt förtjust blev jag i de vita, med dragning åt både rosa och grädde.

Vid knuten till huset växte något grönt och slingrande, som inte ville fastna på bild. På ett av bladen satt en nyckelpiga som jag mätte mina makrokrafter emot (ja, det var makrogluggen som satt på hela dagen) och jag måste väl erkänna att nyckelpigan vann. En av tio bilder kom nära, men det duger inte. Makrofoto är banne mig inte lätt. Det måste vara väldigt ljust, vindstilla och/eller det krävs stativ. Jag förstår att en glugg med bildstabilisering kan vara värd pengarna. Eller så får jag testa tipset om att använda blixt, trots att jag tycker det låter lite suspekt. Ja, man får ljus, men blir det snyggt?

En liten sväng förbi Lill-Skansen bjöd på jordens sötaste kaniner, som t.ex den ovan, men i övrigt avstod vi från utbudet på grund av trängsel. När jag nu läser om det hela på webbplatsen inser jag att vi hade kunnat se minigrisar också – dem hade jag velat fotografera! Det är ju bara att konstatera att vi måste tillbaka. Snart och kanske rentav ofta.

Framme vid Bredablick, som är en ljuvlig gammal byggnad i form av ett åttkantigt torn i rött tegel (vilket jag är svag för – gamla röda tegelbyggnader, alltså) köpte vi glass. Varsin våffla med två kulor som kändes som minst fyra. Lunch.

Sedan kom vi till påfåglarnas näste – det verkade i alla fall som om de trivdes där för det var flera stycken. Oklart exakt hur många då de liksom vi ju kan förflytta sig. Givetvis kan man inte låta bli att fotografera dessa färgglada varelser.

Och här måste jag få visa en misslyckad bild jag ändå är fånigt stolt över att jag fick. Stolt över mitt förutseende.

Påfågeln stod på takkanten och funderade en ganska lång stund. Jag kände på mig att den snart skulle lyfta och stod sålunda beredd med kameran i luften. När den så tog sats och lyfte hängde jag med i rörelsen och tryckte av…

Det blev en cool bild med fågeln på bra höjd (jag har bara kapat på bredden) men inget som helst fokus på den. Fatta hur läcker den hade blivit med rätt fokus! Undrar ifall det hade funkat bättre om jag haft autofokusen inställd på AI Servo? Eller AI Fokus? Well, det hade knappast kunnat bli sämre. Jag vill ha revansch!

Övriga påfågelsbilder är, som ni ser, lite mer konventionella. En ståtlig man här ovan till höger och en till synes beundrande kvinna till vänster.

Jag sade väl att man kan klicka på bilderna för att se dem i en något större version? Själv brukar jag sällan idas, men om någon annan vill… då ska inte jag stå i vägen.

Efter påfåglarna var det dags för gråsäl. Där såg man inte mycket. Det bubblade en bit ut i vattnet och plötsligt stack det upp en nos och ett par ögon. Sedan kom kanske någon centimeter kropp – det såg ut som en animalisk ubåt. Och så vändes nosen nedåt och vattenytan blev tom igen. Mina bilder blev ointressanta, så någon gråsäl blir det inte här.

Vill ni se fler djurbilder från det här Skansenbesöket rekommenderar jag läsning av Daniels blogginlägg. Han plåtade fler djur och färre människor än vad jag gjorde.

Här ska vi nu alltså övergå till människor. Jag gillar människor och får alltid fotosug när jag ser någon eller några som utmärker sig på något sätt. Ofta handlar det om färg. Det är inte alltid jag vågar fotografera folk, men ibland så…

Den här bilden (t.v.) kallar jag för ”Young love” och ni förstår säkert varför. De var så fina, med sina grå hår, hennes röda skor och den röda blomman i håret. Här var det bara att slita upp kameran och trycka av och jag tycker nog att det gick rätt bra.

Lite kaxigare blev jag en bit senare, då vi mötte Skansen-tåget. Jag plåtade tåget framifrån, men det hade då redan hunnit för nära. Sedan plåtade jag folket i tåget medan det passerade oss, för att så avsluta med en bild av paret som satt vända bakåt längst bak.

Jag gillar att han tittar in i kameran och att hon ser så nöjd ut. På den andra bilden jag tog tittar båda in i kameran och småler, men den blev dessvärre dålig på andra sätt så det blir den här jag visar. Far och dotter, kanske?

Och så slutligen… Vad vore väl en midsommarafton på Skansen utan folkdräkt? På vägen ut stötte på vi denna stiliga dam och hennes sällskap, som också kändes värd att fotografera, inte minst för den tjusigt blommiga käppen.

Allt som allt är jag nöjd med dagen och missnöjd med mina fotografiska prestationer, men jag får se det som en övning i… ja, jag vet inte vad. Kanske ödmjukhet. Fotografering, definitivt. Jag vill komma tillbaka snart och öva mer. Årskort verkar vettigt med tanke på att inträdet ligger på 120 kr och ett årskort kostar 450 kr, plus att man då slipper köa.

Etikettmoln