Yrkesmässiga mål för 2015 spikade

Jag och chefen hade i förra veckan det sedvanliga samtalet kring mina mål och utvecklingsplaner för året. Det finns en del att prata om just nu, men framförallt inser jag att det finns saker jag kan skriva in som mål som jag i princip får gratis genom sådant som redan är påbörjat och som jag vet kommer att hända – det har sina fördelar att fastslå målen först i april! Chefen lät nästan orolig för att jag satte upp lite väl ambitiösa mål, men mot ovanstående bakgrund känns de realistiska och det tror jag att han också förstod när jag förklarade min tanke.

Och nej, jag vill inte berätta här vilka mina mål är. Sådant anses konfidentiellt.

Chefen hade tydligen helt missat att jag skickade med mina två ansökningar om utbildningsstöd tillsammans med intyget om reell kompetens, så jag fick skicka över de inscannade ansökningsblanketterna på nytt – himla tur att det inte var pappersoriginal det handlade om! Det ska bli intressant att se om jag får något ekonomiskt stöd för tentaresorna i maj/juni. Jag tror att blanketten egentligen är tänkt att användas för kursavgifter och kostnader för litteratur. Vi får välan se!

Nya livet är försenat

Idag, mitt i lunchen, fick jag telefonsamtal från Itrim om att den nya grupp jag skulle börja i har blivit inställd – det var helt enkelt för få deltagare som anmält sig. Och tacka fan för det när mötena låg så tidigt. Tänkte jag i mitt stilla sinne.

Jag fick ett par alternativ och valde då givetvis det med den för mig lämpligaste tidpunkten, vilket råkade vara densamma som de sista träffarna i den gamla gruppen. Så då hinner jag träna efter träffen, precis som jag är van vid sedan tidigare. Man hinner, om inte gruppträffen drar ut alltför mycket på tiden.

Det dröjer dock några veckor till innan träffarna drar igång, men jag är ju erfaren veteran och klarar mig alldeles utmärkt ändå. Under tiden tänker jag förstås hålla mig till den rätta läran, äta 2+2 och allt det där andra som står i mina mål.

Och där dök det upp en ful tanke om att fortsätta fuska med maten. Nej!

De senaste två dagarna har jag bitvis varit hungrig utan att få äta något. Ovant. Jag hoppas att det bara handlar om att kroppen ska vänja sig vid att få i sig lite färre kalorier eller att det kan avhjälpas genom att dricka mer av det där vattnet som jag är lite för dålig på att suga i mig (ett av de nya målen handlar återigen om just vattenintag). Särskilt med tanke på att jag skaffat mig vidlyftigare kaffevanor på sistone – besöker kaffeautomaten flera gånger per dag nu, där jag normalt sett knappt går ens en gång. Nåja, det blir ju några fler steg åtminstone. Hur som helst, när jag kommer i säng sent om kvällarna (vilket jag gjort nu på sistone) dricker jag mer kaffe om dagarna i hopp om att hålla mig alert (vet inte om det är trots eller tack vare kaffet det funkar, dock), och då borde jag väl egentligen dricka ännu mer vatten som kompensation för det. Men se det gör jag ju inte.

Det finns alltid saker att förbättra och tur är väl det.

Hälsouppföljning

Det har redan gått mer än ett halvår sedan jag inledde min viktminskningsresa och sålunda var det idag dags för en halvårsavstämning. Vi pratade om hur det går, hur det gått tidigare, vad som sades på den inledande hälsoanalysen och vad som förändrats sedan dess. Det är en hel del, faktiskt. Och så satte vi upp nya mål, mätte och vägde och därefter var det dags för gruppträff, men den tänker jag inte orda mycket om.

Man fokuserar på fem förbättringar och sätter upp mål för dem. Pulspass och vardagsmotion är de två obligatoriska punkterna – där justerar man bara nivåerna vid varje avstämning. Och där gör jag ingen ändring nu utan behåller målen på 3 pulspass per vecka och 10 000 steg per dag, 7 dagar i veckan. Tre pass känns ganska lagom och stegen når jag visserligen inte så ofta under helgerna, men jag behöver målet som sporre för att överhuvudtaget komma utanför dörren och dessutom känns det runt och bra.

Kostmässigt handlar det förresten fortfarande om att skippa potatis, pasta, ris, gryn och bröd. På den kosten förväntas jag visst tappa ett halvt kilo (eller något mer) per vecka, vilket jag visualiserar som en tydlig, sluttande linje som borde bli lätt att stämma av resultatet mot, tycker jag. 13 kilo på 26 veckor… det låter tufft med tanke på (den obefintliga) utvecklingen de senaste 15 veckorna. Och det lär inte gå fortare närmare normalvikten heller.

Nu ska jag tydligen också börja äta 4 mål riktig mat varje dag, d.v.s inte byta ut några av målen mot måltidsersättning. Fortfarande krävs regelbundenhet, förstås. Jag hade trott att jag skulle fortsätta med 2+2 under resten av det första året, men det var tydligen fel. Som om jag inte hade nog svårt att hitta på mat och handla tillräckligt mycket och ofta redan nu. Vissa dagar har jag egentligen redan levt så, fast det då var mot reglerna – när jag lagade som mest mat kändes det mest naturligt så. Jag tror att det kommer att gå bra.

Förutom fysisk aktivitet och kosthållning är mina personliga mål att gå och lägga mig i tid om kvällarna och att varje arbetsdag gå de 80 trappstegen minst två gånger. Uppåt, alltså. Det känns som om det här är första gången de två sista förbättringarna faktiskt blev vettiga. Och så sade vi nog något om att jag på helgerna skulle gå de tre våningarna hemma, men det hade jag lämpligt nog glömt bort när jag skrev in målen i boken.

Konkreta resultat och mätvärden är det säkert någon som är nyfiken på…

Vikt och steg har jag förstås redan knappat in på respektive resultatsida. Blodtrycket låg idag på 120/86, vilket är helt normalt. Midjemåttet hade minskat med ytterligare 5 cm sedan den förra mätningen (28/4), vilket ger totalt 24 cm. Lustigt nog är det (eller så verkar det i alla fall) det nyaste fettet som sitter hårdast. Vikten är i praktiken oförändrad sedan sist, men andelen fett har minskat. Jag ligger förstås fortfarande inom fetma-intervallet, men med tanke på hur bra det gått med träningen på sistone ser jag positivt på framtiden. Trenden på stegfronten är också positiv, så det finns gott hopp.

Tur att mina nya mål gäller fr.o.m nästa vecka, för nu är det nästan midnatt.