Man lever så länge man lär

Inlägg taggade ‘ms garbo’

Min dag idag, del 1

Ms Garbo undrar (eftersom mymlan undrar), vad jag (well, inte specifikt jag, i och för sig, men vaffan jag skriver lite ändå) ska göra och/eller gör idag och det kan jag väl skriva om. Exakt hur mycket återstår väl att se, dock.

Dagen (d.v.s detta dygn) började med att jag natten innan gjorde slut på min lön, och sedan försov jag mig och vaknade först strax före nio och hade då ingen som helst lust att stressa även om det hade varit bra om jag varit på kontoret vid halv tio. Vi har nämligen ett kort möte varje morgon, där vi besvarar frågor som ”Vad har du gjort sedan sist?”, ”Vad ska du göra nu?” och ”Vad hindrar dig (eventuellt) från att göra det?” – klassiskt Scrum-möte alltså. Fast vi fuskar en hel del, tyvärr.

Nåja, jag missade i alla fall detta möte, om det nu ens hölls något denna morgon. Vi är tyvärr lite för få som är lite för oengagerade för att sådana här saker ska funka riktigt bra. Annat var det minsann för några år sedan, då morgonmötet var heligt och vi var 12-15 personer som verkligen måste ha dessa möten för att kunna sköta vårt gemensamma uppdrag. Att nyutveckla en befintlig applikation, från scratch. Vansinnigt roligt, sanslöst utmanande och förödande för mig, som förgäves försökte täcka upp allt och samtidigt själv vara produktiv. Där lärde jag mig att man banne mig måste välja och faktiskt inte har råd att göra ”allt”. Kan ju också säga att jag fortfarande kämpar med att leva utifrån mina insikter.

Vad jag främst tagit med mig från det projektet är den goda vanan att skriva testkod. Helst innan ”den riktiga” koden skrivs. Jag är anhängare av läran om testdriven utveckling, d.v.s TDD. Liksom att skriva programvara som automatiskt testar funktionerna i systemet, så att man aldrig är helt beroende av manuella testinsatser. Man kan inte lita på att människor gör samma saker på samma sätt om och om igen, men det gör programvara. Har jag skrivit gedigen testkod så behöver jag aldrig vara orolig för att felaktigheter ska smyga sig in oupptäckta. Jag behöver inte tveka inför refaktorering – jag gillar inte det ordet, så: refactoring.

En annan sak jag tror på, när det gäller mitt arbete (och faktiskt även i livet i övrigt) är baby steps, vilket i min tolkning handlar om att fokusera på att i alla fall ta det första steget i varje lång kedja. Att vara konstruktiv och även att gräva där man står. Elefanten måste ätas i små bitar, som BVs terapeut brukar säga. Börja här och nu, se vad som är nästa steg – ta det. Sedan, i det nya här och nu:et, gör samma sak igen. Okej, man behöver en vision och en horisont att vända sig mot. Det man inte behöver är detaljkoll på vägen dit. För allt vad jag vet idag kan målet ändras och då är det ju förbaskat trist om jag låst mig för en viss riktning. Man måste (tror jag) vara öppen för förändringar, och behovet av att omvärdera hela situationen. Människan har i alla tider överlevt genom att vara just sådan, adaptiv.

Och ja, det här har utvecklats till något helt annat än en beskrivning av min dag. Men jag tycker att det här blir mycket bättre. Det här är sådant som jag gillar att både läsa och skriva. Sådant som säger något. Som har en mening. Eller två.

Nåväl… nu ska jag jobba minst några timmar så får vi se vad som händer sedan.

Etikettmoln