Man lever så länge man lär

Semesterstart

Årets sommarsemester har börjat. Fast den blir i två omgångar – först tre och sedan två veckor, med jobbvecka mitt i. Tjänstgörande utvecklare saknades så mitt allra mest ansvarsfulla jag kastade sig på svärdet och erbjöd mig att arbeta. Jag tror inte att jobbet kommer att bli så betungande eftersom de flesta av våra användare liksom den absoluta majoriteten av mina kollegor lär semestra då.

Tänk, när de svettas på någon överbefolkad strand kan jag sitta ”ensam” på ett svalt kontor och arbeta ostört. Så mycket jag kommer att få gjort den veckan! Ja, jag citerar ordet ensam eftersom kollegan vid bordet bredvid också kommer att jobba då. Men jag antar att hen kommer att fokusera på sina egna uppgifter och lämna mig ifred. Och om inte… tja, då kanske vi bara får det trevligt i stället.

Semesterplaner då? Nja, inte många konkreta sådana i år heller – förutom att jag ska färdigställa höstens kurs och det i vanlig ordning blir en tripp norröver. Utöver det får vi se vad det blir. Jag orkar faktiskt inte tänka bortom kursen, för det är bara den och att hälsa på familjen som är prioriterat denna sommar. Allt utöver det är enligt min egen uppfattning att betrakta som ren och skär bonus.

Efter förra helgens kongress behövde jag naturligtvis skaffa fler böcker och det resulterade i en beställning från SF-bokhandeln (svenska böcker i döda träd-form) och utnyttjande av krediter hos Audible (engelskspråkiga ljudböcker).

De svenska böckerna är främst antologier, men också ett par romaner och en novellsamling. Skyddsrummet Luxgatan (novellsamling av Jerker Virdborg), Odinsbarn (Siri Pettersen) och 1007 (Johannes Pinter) – för vem kan motstå en beskrivning som den nedan (i kombo med tips från andra)? Inte jag i alla fall.

Du har just blivit biten och smittad av någon form av… virus. Du kan inte äta vanlig mat. Silver bränner mot din hud. Dagsljus är direkt dödligt.

Du bor i Gällivare. Ovanför polcirkeln. Samtidigt som du blev smittad så inträdde sommarsolståndet.

Nu är du fånge i din lilla lägenhet. Du kan inte jaga efter mat. Det frätande dagsljuset blir alltmer outhärdligt.

Det enda du behöver göra är att överleva en dag.

Problemet är att dagen är 1007 timmar lång…

De engelskspråkiga ljudböckerna är The Aeronaut’s Windlass (Jim Butcher), som läses av Euan Morton – en röst jag genast fastnade för – och ännu en antologi (delvis läst av samme Morton) med historier utvalda av Neil Gaiman och Al Sarrantonio. Antologin heter Stories: All-New Tales. Jag hoppas verkligen att det i sommar kommer att finnas tid och lust att läsa en bok eller två. Minst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: