Man lever så länge man lär

Högskoleprovet hösten 2015

Idag var det så dags att skaffa sig ytterligare en möjlighet att komma in på intressanta högskolekurser, d.v.s. skriva högskoleprovet, helt enligt plan:

Sedan tänker jag också skriva högskoleprovet i höst – allt för att bättre kunna konkurrera om kursplats. Det grämer mig fortfarande att jag missade att anmäla mig till vårens provtillfälle eftersom jag inte förstod att ansökningsperioden var så kort. Nu har jag skrivit in det i kalendern, så det borde inte gå att missa.

Och som detta inlägg visar missade jag vare sig ansökning eller genomförande.

Idag var det dags för #Högskoleprovet - mitt första. Puh! Så… vad ska jag säga om det hela då?

Att döma av övriga deltagare som skrev i samma sal som jag är det främst unga människor som skriver provet, men vi var faktiskt några över 30 också bland de 24 (om jag räknade rätt). Jag tyckte mig inte se någon som var lika gammal som jag, dock, vare sig i min sal eller någon annanstans på Södra Latin (där jag alltså skrev provet). Fast det säger inte så mycket, förstås – man tillbringar ju större delen av sin tid i skolan inne i respektive sal/klassrum med dörrarna stängda.

Strax före åtta i morse packade jag väskan och gav mig iväg mot Södra Latins gymnasium. Det var inte många grader över noll och jag ångrade för första gången i höst att jag inte tagit med mig vantar. Om ni inte redan vet: det är 63 trappsteg upp från Högbergsgatan till Södra Latin om man väljer Kvarngatan.

Min skrivsal låg på första våningen och tystnaden bland de väntande utanför var kompakt. Strax efter utsatt tid blev vi insläppta, bänkplacerade och informerade om de regler som gällde. Man fick inte ha något alls utöver skrivmaterial, själva provet och legitimation liggandes på bordet. Inga snusdosor och inga klockor. De enda klockor som var godkända var vanliga armbandsur, som dock måste sitta på armen. Tydligen har reglerna blivit strängare, för flera var förvånade.

Eftersom jag inte hade någon linjal med mig kändes det skönt att man förutom det lilla instruktionshäftet också fick en liten papperslinjal som informerade om att resultatet kommer att göras tillgängligt efter kl. 17:00 samma dag – det vill säga: redan i skrivande stund kan jag logga in på studera.nu och se de rätta svaren. Men jag gör det nog lite senare, efter att jag skrivit färdigt inlägget…

Det känns på något sätt skönt att få vara lyckligt ovetande en stund till. Minst ett fel har jag i alla fall – så mycket vet jag redan nu. Jag råkade markera kolumn E för en fråga som bara hade svarsalternativ A-D. Man låter fokuset minska och råkar då förutsätta att det sista alternativet ligger i sista kolumnen. Fel, fel, fel! Problemet var att jag upptäckte misstaget för sent, just som provtiden tog slut.

En kort sammanfattning: 2 verbala provpass, 1 kvantitativt, lunch, ännu 1 verbalt provpass och till sist 1 kvantitativt. Provet som helhet var svårare än jag väntat mig och särskilt jobbigt var det att man hela tiden växlade mellan olika saker – varje verbalt pass bestod t.ex. av först ordkunskap, sedan svensk läsförståelse, därefter fylleriövningar och sist engelsk läsförståelse (i det sista passet var detta också en fylleriövning). Jag hade tänkt mig fler uppgifter av samma typ och färre typer per provpass, och vad jag förstod av andra som skrev provet har det varit just så tidigare. Man kanske också vill kolla hur folk fixar att byta spår? Inte!

Jag var väl inte särskilt förvånad över att det kändes bekvämt och bra med de verbala delarna, men desto mer över att de kvantitativa delarna kändes så pass besvärliga. Delvis kan det säkert ha att göra med att jag förväntade mig att de skulle kännas enkla eftersom jag anser mig vara logisk och duktig på allt sådant som har med logik att göra. Det första provet var det knappt att jag ens hann bli klar med – diagrammen på slutet fick jag ta lite på volley, om man säger så.

Det andra kvantitativa provet gick bättre, så tillvida att jag inte hakade upp mig på uppgifterna utan i stället hoppade över dem som inte kändes solklara, för att fundera mer på dem senare, då jag överförde svaren från prov- till svarshäftet.

Min gissning är att resultatet på de kvantitativa delarna kommer att vara sämre än önskat, och jag kommer helt klart att öva på dem innan jag skriver igen till våren. De verbala delarna ska jag också öva på, men kanske inte lika mycket.

Det där, kan man väl säga, var mitt största misstag denna första gång – att jag inte övade med hjälp av gamla prov innan, och dessutom under tidspress. För bristen på tid hade jag inte heller riktigt förutsett. Det blev stressigt och jag blev uppstressad och tja, åtminstone för mig är det så att hjärnan funkar sämre då.

Undrar hur översättningen från svar till poäng görs? Får nog googla på det…

Att ha skrivit högskoleprovet är något jag från och med idag delar med många, en erfarenhet för livet. En livserfarenhet. Något lite speciellt för mig. Jag är nu fullvärdig medlem i gruppen ”Vi som skrivit högskoleprovet”. Bara en sån sak! Jag ger mig den på att det finns en på Facebook, för er/dem som hänger där.

Nu ska jag kolla de rätta svaren – och utlovar ingen som helst återrapportering.

Kommentarer till: "Högskoleprovet hösten 2015" (1)

  1. Jag googlade: här är lite om vad som händer [efter provet] och hur poängberäkningen går till.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: