Man lever så länge man lär

Hemarbete och annat jobb

Idag ägnar vi oss åt unfucking och nu när jag skriver är det 10-minuterspaus.

Förra helgen var det familjemiddag ute på stan och vi fick sambons yngre bror som spontan nattgäst, vilket gjorde att vi i all hast fick frigöra bäddsoffan som står i biblioteket (=där alla böcker bor). Prylarna hamnade främst i fåtöljen i min del av i sovrummet (majoriteten var mina) och resten trycktes ihop längst inne i rummet. Förutom den gamla kontorsstolen som tillfälligt hamnade i köket och den ärvda gungstolen som placerades likaledes tillfälligt i vardagsrummet.

Ända sedan vi (för ca 2 veckor sedan) fick hem de nya sofforna och ställde in min maxifåtölj/minisoffa i sovrummet har det varit besvärligt, och nu när fåtöljen belamrades med en bunt jackor och väskor blev situationen än värre. Hela veckan har jag tänkt att till helgen, då ska det göras rockad i min sovrumshalva. Fåtöljen ska stå i hörnet, och byrån som står mot ena långväggen ska flyttas till den motsatta långväggen. Vilket iofs kan innebära att det blir ett sängbord över, men det är nog inget större problem att i så fall hitta en ny plats till det. Hallen skulle t ex förmodligen kunna må bra av att där stod en liten möbel med lådor.

Back to work!

Och så var det dags för nästa 10:a. Fåtöljen är nu helt frigjord, på den finns endast kuddarna som hör till. Detta kommer förstås inte att hålla i sig, men just nu ser det fint ut och när omgivningen är omhändertagen kommer det att gå att sitta i den och läsa också. Läge att skaffa en riktigt snygg läslampa, kanske? Kolla på tv blir det dock svårt att göra, då tv:n står med gaveln åt det hörn jag tänker ställa fåtöljen i, men för sådant har vi ju en bättre tv i vardagsrummet.

Mina jackor (från biblioteket) ligger i en hög på sängen och ska väl hängas in i därtill avdelad garderoben ute i hallen – om det finns plats för dem där, vill säga. Skorna som låg i en Roco Baroco-väska/-påse får ligga kvar i den, men ska bort och står därmed i hallen i väntan på vidare transport. Väskorna ligger i den garderob som har övriga väskor. Klädbetjänten är tömd och dammtorkad, och bär nu upp mina vardagsbyxor – så här på hemmaplan gäller bara mjukisbyxor.

Det som är kvar att göra är att röja och torka sängborden (sakerna ovanpå läggs ned i lådorna eller kastas, somligt kanske ska någon annanstans), tömma och torka ovansidan av byrån. Därefter antagligen flytta fåtölj och byrå, vilket nog också kommer att medföra en total genomgång/sortering av mina lådor.

Men nu har det gått 10 minuter och jag är hungrig, så 20/10 är i pausläge.

Efter några timmars total paus med frukostmat och tv i soffan körde vi ytterligare en 20/10 och jag ägnar nu åter vilan åt att skriva om det. Sängbord och byrå är avröjda och -torkade. En hög med kläder som inte fick plats i vare sig byrå eller garderob ligger på sängen, tillfälligt. Efter pausen blir det dammsugning och flytt av möbler. Sedan biblioteket? Om inte annat vore det bra att bädda ihop soffan.

Efter ytterligare en 20/10 är vi faktiskt klara. Nästan. Helt klar blir man ju aldrig, men färdiga är vi i alla fall. Min halva av sovrummet är både rengjord, omflyttad och nästan helt fri från prylar – det överblivna sängbordet står i hallen i väntan på bättre tider. Sambons halva av sovrummet är lika rengjord, men inte särskilt mycket omflyttad. Däremot har det försvunnit två fulla flyttkartonger. Dessa har iofs ersatts av en kasse kläder och en kasse böcker, men ändå – de står i andra rum. Sovrummet ser definitivt mycket bättre ut nu, efter bara dryga 2 timmars jobb. Det där med att gå igenom byrålådorna får vänta till någon annan gång.

I biblioteket ställde jag i ordning lite medan sambon dammsög och blockerade sovrummet – bäddsoffan är ihopbäddad och sängkläderna ligger i tvättkorgen. Kuddar och täcken ligger på sina vanliga platser i den garderob som är deras. Jag undrar ibland om vi någonsin kommer att bli av med de flyttkartonger som bara står där inne, och de flyttkartonger som bara står ute i förrådet, men skam den som ger sig. Det kommer att ta många 20/10:or, men målet hägrar!

Nog om hemarbete – det är säkert inte många läsare som tycker det är kul att läsa om, men jag har ett behov av att skriva om det ibland och då gör jag det. Har du orkat läsa så här långt: grattis! Nu ska jag skriva om något annat. :)

Jag funderar lite på vad som händer och sker och framförallt vad som hänt och skett sedan sist. Det är en del och ändå ingenting. På jobbet avslutas i dagarna driftsättning av en massa ny funktionalitet. Våra delar i det hela avslutades, av mig, onödigt sent i fredags kväll, då jag uppdaterade in i kaklet för att man helt enkelt infört nya funktioner i… inte bara elfte, utan minst trettonde timmen.

Det är alldeles för ofta jag blir besviken på mig själv för att jag ställer upp, anstränger och offrar mig för att saker ska bli bra, men varken får något tack eller för delen kompenserar mig för det extra arbetet. När jag ställer frågan om att kompensera får jag bara höra att ”om du inte hinner med det du ska göra måste du säga till”, vilket ger mig en väldigt dålig känsla. Inte minst för att det här jobbet inte är sådant som går att planera, och mycket av det jag gör är sådant som inte går att ta på. Det går inte att kvantifiera, men om arbetet inte görs kommer det hela att ta en ände i förskräckelse. Så känner jag. Och jag känner igen den känslan. Det kanske är det som är mitt tecken på att det är dags att gå vidare och göra något annat. När jag bryr mig för mycket, när engagemanget blir osunt och får mig att må dåligt. Det tål att tänkas på.

Anyway… om vi struntar i det där och fokuserar på konkreta åtgärder.

Jag måste börja jobba kortare dagar! Det ligger alldeles för många timmar i min mentala kompbank och jag har försökt jobba sextimmarsdagar. Det funkar inte. En dag eller två kan det gå, sedan skiter det sig. Situationen försvåras av att jag kommer till kontoret tidigt numera – flera dagar den här veckan har jag varit på plats mellan sex och sju. Jobbar man då till fem, sex eller sju varje dag blir det många plustimmar på en vecka. Att komma först och gå sist är väldigt dåligt.

Jag vet: halvdagar! Det får bli mitt nya projekt – lämna kontoret efter lunch. Gå ut på stan och ta en fika, eller gå i affärer, eller bara promenera i lugn och ro. Ensam eller i sällskap. Känner jag någon som är ledig på eftermiddagar, tro?

Annat jag överväger är att sätta färg på håret igen. Det var flera år sedan sist.

I övrigt planerar vi ett besök i Wien om någon månad eller så. Sambon ska ut till kund och jobba, men får mycket ledig tid mellan uppgifterna (som spänner över en helg) så det passar bra att göra honom sällskap på resan. Ta några dagar kompledigt (om det går). Vi lär väl utforska staden, äta och dricka gott. Sacher, definitivt. Öl, förmodligen. Schnitzel hör också till. Jag får läsa på om vad staden har att erbjuda. Om någon läsare har tips mottas de också tacksamt, förstås.

Och nu till något helt annat. Soffan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: