Man lever så länge man lär

Shop Shop (Till You Drop)

2011-09-10 10.06.10.jpg

Nej, ambitionen att blogga varje dag lägger vi härmed åt sidan. Det funkar inte.

I morse bestämde jag mig, i brist på bättre saker att göra, för att gå ut och gå före frukost. Sambon är för närvarande bortrest så hemmalivet är sig inte riktigt likt. Drygt en och en halv (effektiv) timme blev det med Java Posse i öronen. Nice!

Promenaden började svalt och skönt, men blev varmare vartefter dagen fortskred. En stund satt jag på en kajkant och njöt och tänkte att jag borde ha packat mig en utflyktsväska och gått lite längre bort för att sedan ha picnic på lämplig, naturskön plats. Jag har en hyfsad idé om vilka vägar jag ska vandra nästa gång. Om det nu blir någon mer gång i år med lika passande väder som idag, vill säga.

Väl hemma igen kontaktade jag A och vi synkroniserade våra respektive planer. Efter att jag gjort mig presentabel besökte jag tygaffären, vars placering såväl som öppettider jag bekräftat under morgonens promenad, och köpte svart sammet för fotografiska ändamål. Det ska bli intressant att se vad jag förmår åstadkomma med hjälp av den. Och jag skriver förmår för att det nog handlar minst lika mycket om drivkraft som om faktisk förmåga. Men jag har ju en viss press på mig… kanske. Jag menar, det går oftast att kompromissa bort det som eventuellt blir för tungt.

På vägen till tygaffären ligger en skoaffär som jag av någon anledning gillar och när jag ändå var i närheten kunde jag ju kolla om de hade några schyssta kängor. Jag har länge önskat mig ett par och på sistone även konstaterat att jag behöver dem. Och hör och häpna: jag hittade ett par som både kändes och såg bra ut. Kängorna var mjuka och sköna och det kändes lite grann som att ha handskar på fötterna. Priset var förresten inte heller att förakta utan en bra bit lägre än jag väntat mig.

Tillsammans med mina påsar hoppade jag på bussen ut till A:s del av världen, där vi sammanstrålade med kompis L på Espresso House och drack finkaffe. Munnen kändes som läskpapper och när jag köade för att få beställa övervägde jag att köpa någon av deras färskpressade juicer. Apelsin/jordgubb? Äpple/hallon? Men jag var ju törstig och behövde faktiskt inte det extra sockret, så jag köpte bara mitt kaffe. Vanligt vatten finns på kanna och det dög alldeles utmärkt att släcka törsten med.

Sitter man mitt i ett shoppingcenter och behöver både ditt och datt i klädväg låter det som en rätt bra idé att ta tillfället i akt och besöka butiker, så det gjorde vi när L lämnat oss och kaffet var slut. Jag köpte… två par byxor, tre toppar och en sjal. Jackan jag saknar kom jag inte ihåg att tänka på, så den står kvar på listan.

Här hade vi tröttnat på det vilda utelivet, så vi handlade mat och åkte hem till A för att äta middag med familjen. Hängde i soffan tills strax efter nio, då gäspningarna började bli alltför frekventa. Jag hade ingen lust att tvingas interagera med någon och valde därför buss som färdmedel. Kvällen kändes fin och jag övervägde ett tag att promenera andra halvan av vägen hem, men bestämde mig för att det skulle bli för bökigt med alla påsar och lät sålunda bli. Efter två byten var jag hemma.

Det är alltid människorna som gör att tillvaron blir intressant. Egentligen skulle jag vilja skriva mer om dem jag sett och hört och upplevt, men ögonen går i kors och det här är kanske heller inte riktigt rätt sorts inlägg för den sortens betraktelser.

Summa summarum har det varit en både lång, framgångsrik och bra dag.

Förresten, hur många av er som läser känner igen rubrikens referens?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: