Man lever så länge man lär

Möta människor-morgon

På väg till tåget i morse stötte jag ihop med (numera) exkollegan i projektet – han som igår, på sin sista dag hos oss, bjöd på tårta och som jag inte trodde att jag skulle återse på månader eller kanske ens någonsin. På väg från samma tåg stötte jag sedan ihop med en gammal bekant sedan… ja, sedan slutet av 80-talet. Uppifrån norr. Vi umgicks mer personligen under 90-talet här i Stockholm, men har idag ingen egentlig kontakt. Det händer någon gång vart handfullte år att vi stöter ihop av en slump. Inte helt otroligt ändå då vi båda jobbat i samma koncern som vi båda idag jobbar för, d.v.s vi har genom åren rört oss rätt mycket inom samma (om än stora) företags olika kontorslokaler.

Hur som helst kändes det rätt lustigt, med tanke på att jag nästan aldrig stöter på någon jag känner.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: