Man lever så länge man lär

Eftersom min riktiga kamera befann sig på Budo-SM i Uppsala idag fick jag hålla till godo med lilla IXUS när jag satt på träbänken utanför Tullys och smuttade kaffe latte samt njöt av showen som bjöds av förbipasserande människor. Det dröjde inte länge innan jag kom ihåg att de går att fotografera och kaffet hann nästan kallna helt medan jag lekte paparazzi-fotograf. Det var roligt riktigt länge.

Jag måste dock säga att jag saknade det där adaptiva autofokusläget som 550:n har. Folk hinner förflytta sig ganska långt från den tidpunkt då jag fokuserar tills jag trycker av – för att inte tala om till tidpunkten då kameran äntligen tar bilden. Jag har aldrig tidigare reflekterat över att IXUS:en på något sätt skulle vara långsam, men idag blev det plågsamt uppenbart att den är det.

Men den har i alla fall mer zoom än 550:n med fast objektiv. Alltid något.

Här följer ett urval mer eller mindre lyckade bilder från dagens kaffedrickande. Dagens format kom att bli kvadratiskt då jag tyckte att majoriteten av bilderna tog sig bäst ut så och jag gillar konsekvens. Storlekarna varierar en del och kolla inte för noga (även om det går) – kvaliteten är också varierande.

Det är mycket en sådan som jag undrar över i samband med beredandet av denna sorts inlägg.

Ska jag skriva små kommentarer kring respektive bild (eller åtminstone de jag har kommentarer till) eller är det bättre att hålla tyst och låta bilderna tala för sig själva? Jag valde att låta bli, främst för att något av motiven ska slippa läsa något de kanske inte skulle uppskatta. Och för att undvika att jag börjar ursäkta mig för kvalitativa brister i fotograferingen. Låt folk tänka och tycka själva, Mia!

Andra frågor jag ställt mig är t.ex: Vilka bilder ska jag ta med? (just idag var det dock inte svårt att välja) Behövs det beskärning? Vad ska jag justera, om något? Vilken storlek och kvalitet ska jag välja vid export av bilderna? Ska jag lägga upp dem på Flickr eller rakt in hos WordPress.com? Vilken storlek och justering funkar bäst i inlägget? Ramar runt bilderna? Puh. Många frågor ska besvaras innan det blir ett färdigt inlägg med bilder. Att skriva utan bilder är enklare, men kräver också svar på en del frågor. Jag är bara mer rutinerad på textinlägg än bildinlägg, så svaren är mer självklara.

När jag får tid kommer nog ännu ett bildinlägg från idag. Jag fastnade med kameran i diverse rabatter på vägen hem och tror det säger sig självt att mitt nästa objektiv till 550:n troligen blir ett macro.

Annonser

Kommentarer till: "Gatufoto med IXUS – i färg" (12)

  1. Många bra frågor du ställer. Fast det är inte där jag tänkte kommentera..

    Ser på bilderna och jag ser något i alla, en känsla av överstrålning eller skulle man säga softning. Är det ”medsolen” som är boven tro?

    Intressant med bilder på människor helt rakt och ned – men fick du inga blickar på dig?
    Jag törs knapp fota på stan utan att vänta till det är mer eller mindre tomt framför objektivet.. Fegis? Ja, kanske ;)

  2. Jag gillade bilderna, och det där ”… att jag börjar ursäkta mig för kvalitativa brister i fotograferingen” känner jag verkligen igen hos mig själv. Kvadratiska bilder funkar förresten ofta bättre än andra format, har jag tänkt på; när man beskär dem måste man ibland offra detaljer, vilket för tankarna till twittrande. Men det är bra för diciplinen.

  3. @Kari: Jag har inget svar på din fråga och är osäker på om jag ens förstod den, men jag borde definitivt ha tänkt tanken på att justera exponeringen – extremt solljus blir lätt för mycket för en stackars kompaktkamera. Eller vilken kamera som helt egentligen. Sedan har även jag med mitt otränade öga noterat att det ger generellt sämre kvalitet att zooma in till max, vilket jag gjort på de flesta av bilderna. Utöver detta tror jag dessutom att linsen kan behöva rengöras – damm/skräp kan säkert också bidra. Eller att bilderna inte visas i sin egentliga storlek eftersom jag bad WordPress använda 300px? Eller så gjorde jag dumheter i efterbehandlingen? Oj, oj… det finns många tänkbara anledningar. Massor av fel kan göras!

    Vad gäller att våga är det rätt lätt när man använder en kamera i kreditkortsstorlek, för den syns ju knappt och man använder med fördel displayen snarare än sökaren. För du missade väl inte att det är med kompaktkameran (IXUS 80) jag tagit bilderna i inlägget? Med systemkameran har jag hittills bara plåtat folk med teleobjektiv och full zoom, d.v.s på redigt avstånd, och då lägger de flesta inte märke till att man siktar på dem. Men annars känner jag det som att jag är så långt inne i kameran att jag inte syns för dem, d.v.s jag har nog lite strutsgener. :) När jag experimenterar med kameran så blir människor bara motiv, eller kulisser – jag bryr mig inte så mycket om att de ser mig. Värre är det när jag faktiskt explicit fotograferar dem, då blir jag blyg.

    Vi får öva! Och hoppas att folk blir smickrade av uppmärksamheten.

  4. @Johnny: Tack! Det var något i vart och ett av fotona som intresserade mig – många, många bilder som blev fullständigt ointressanta förstås. Det jag fastnar för är ofta färger, ibland var det också något sorts linje i rörelsen som fångade min uppmärksamhet. Men teknik är något jag fortfarande är ganska okunnig om, som väl framgår i mitt svar till Kari – det finns hundra tänkbara fel och det tar ofta tid och/eller krävs någon annans input för att jag ska förstå vad och hur man undviker det. Och sedan gäller det att minnas också. Det kräver övning.

    Beskärning, ja. Ännu ett område som får mig att slita mitt hår. Hur katten ska man tänka? Jag skulle verkligen behöva en kurs eller bok med tips och råd. Eller bara tips och råd. Helst vill jag ju att bilden ska funka så som den är tagen, men särskilt när man plåtar i en rörlig miljö behövs det ofta justeringar i efterhand. Just kvadratiskt reducerar komplexiteten i tankeprocessen, vilket gör det möjligt för mig att bestämma mig för ett snitt – med fria format skulle jag närmast paralyseras av mängden valmöjligheter och förmodligen aldrig någonsin bli klar. Valfrihet slår lätt över i Denial of Service-attack…

    Hm, långa repliker, det här – känns som om jag kanske borde tänka högt i blogginlägg.

  5. Skulle vara intressant att se bilder från både lilla och stora i liknande situationer, nästan så jag måste prova själv :)
    Jo, jag är med på att det var den lilla kameran och det förmodligen är zoomen som du tro som är bidragande. Själva effekten (vad den nu heter) brukar jag lägga till själv på vissa produktfoton bara för att göra dem lite mer intressanta. Kika på min crème fraiche postning för att ta ett exempel.

  6. @Kari: Vi kanske rentav skulle stämma träff på Tullys en solig lördag och testa gemensamt? :) Vore kul att prova. Hm. Fast… har man den stora kameran att leka med känns det långt ifrån lockande att använda den lilla. Anyhow, kan funka som bra ursäkt för att fika i alla fall. Haha!

    Vad gäller effekter är jag tämligen grön på området. Använder iPhoto och tycker oftast inte att bilderna blir bättre av de justeringar jag kan göra däri, så det är sällan jag gör något alls med dem. Men jag önskar att jag visste och kunde avgöra vad som vore bra att göra när och med vilka bilder. Det är bara så fruktansvärt mycket att lära på alla områden och jag har fullt upp med själva fotograferandet – det är svårt nog att hinna/orka ta sig an det på något allvar.

  7. Träffas & fota är kul, jag har lekt med en tanke där man roddar ihop 5 kanske upp till 10 kamerabeväpnade entusiaster och har ett program med säg 10-12 punkter och alla fotograferar samma sak fast på sitt eget sätt.
    Ex. på punkt; Katarinahissen ur en viss vinkel, ”samtidigt” och sedan lägga upp respektive fotografs resultat på en gemensam sida. Med eller utan kommentarer av fotografen på hur & vad som gjorts med bilden och dito tänk när bilden togs.
    Enda gemensamma nämnare är en förutbestämd punkt för fokus.

    Verkar jag flummig? ;)

    Om effekter, kör du Mac, Win eller Linux? Jag är gammal Windozräv och använder till 99% programmet PhotoScape för mina bilder. Gratis & kanon även om GUI:t är lite udda.
    Photoshop ger mig DoS-attacker, både mentalt & ekonomiskt ;)

  8. @Receptomaten: Nej, vet inte flummig, iofs… Jag tror jag förstår hur du menar, men det låter inte som om bilderna skulle kunna bli så väldigt olika varandra eller har jag missuppfattat ramarna? Samma vinkel, samma tidpunkt, samma fokuspunkt – vad kan bli olika då?

    För mig personligen känns det just nu inte lockande att fotografera i en sådan större grupp – det skulle nog främst skapa prestationsångest hos mig, är jag rädd. Jag har svårt för flockar.

    Mac-användare är jag, så PhotoScape är inget alternativ. Grunnar så smått på hur jag ska gå till väga för att förstå vad jag behöver lära mig om och för bildbehandling. För att kunna göra det.

  9. Ramarna har du förstått rätt :) Bilden i sig kan komponeras olika och det är här jag tror att man skulle kunna lära sig att tänka på ett annat sätt.
    Sen har vi inte samma utrustning att fotografera med – intressant att se skillnader och det som för mig skulle vara det mest intressanta är hur bilderna blev ”råa” och sedan efterbehandlade.

    Jag ska försöka ta fram ett exempel, antingen göra ett själv om jag inte kan hitta något liknande på nätet, för jag är nog inte ensam om tanken..

  10. När det kommer till effekter, eller att åtminstone förbättra bilderna lite något så kan hag rekommendera de webbaserade programmen Picnik (http://www.picnik.com) och Pixlr (http://www.pixlr.com/). Efter en hel del testande har jag kommit fram till att dessa två är bäst.

  11. @Receptomaten: Ja, nyfikenheten delar vi absolut – visst vore det intressant att se skillnader! Jag har undrat över hur andra skulle göra för att förbättra vissa av mina bilder. Har för mig att Danne (Carlbom) fixade till en bild som någon annan bidragit med, och bloggade om det. Ja, det vore intressant att se vad olika människor skulle göra av samma råmaterial.

  12. @Johnny/Stationsvakt (vad är det med folk som skriver under olika namn/med olika mailadresser hela tiden! :-): Din kommentar tog ett par dagar på sig att bli synlig – eftersom du bidrog med länkar trodde WordPress att det var spam. Rena turen att jag råkade se kommentaren i spamlådan! Den kollar jag ju nästan aldrig i.

    Tack för tips! Pixlr har jag läst lite om hos Danne Carlbom, men Picnik vet jag inte om jag alls hört talas om tidigare. Det jag med sådana här program… blir det inte omständligt att använda dem – man måste väl ändå ladda upp bilderna för att kunna jobba med dem?

    Jaa, det känns allt lite stressigt, det här med fotograferande – det är ju inte bara att lära sig hantera den nya systemkameran och mer allmän fototeknik, för det finns ju en miljon saker man kan (och ibland borde) göra efter att bilden är tagen också. Nå, jag får försöka ha tålamod och ta mig an så mycket jag orkar och hinner med – inte mer. :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: