Man lever så länge man lär

Tankar som tvål

Jag skulle vilja blogga och berätta om tillvaron, livet, semestern – egentligen vad som helst. Känna orden flöda ur fingrarna och se mina mer eller mindre medvetna tankar breda ut sig över bloggsidan. Men så snart jag ens tänker tanken på att skriva något blir det tomt i huvudet. Hur är det möjligt?

Jag har inga tankar om vare sig det förflutna, nuet eller framtiden bortanför ett par timmar framöver. Jag minns banne mig inte vad vi har gjort nu under semestern (om något?) utöver det jag redan skrivit om – handlat hojkläder. Och åkt motorcykel. Vi har besökt några nära, kära och/eller bekanta. Åkt omkring och shoppat diverse saker. Och naturligtvis åkt en del hoj också.

Mellan hojturerna har vi… eh. Inte gjort många knop. I alla fall inte jag. Sett på diverse avsnitt av E.R. och Being human. Läst ut Dexter-boken och konstaterat att jag absolut vill läsa den på engelska. Och det vill jag för att jag blev så jäkla störd av översättningen och vill ge författaren en ärlig chans.

Hon hade sett allt. Varit där, gjort vad hon skulle, köpt t-shirten.

Just nu gör jag tydligen allt för att slippa ta mig an räkningshögen, som legat så länge att den stinker. Inte bokstavligt talat förstås, men jag blir kallsvettig av att bläddra bland det jag ignorerat. Somligt är bara att betala, men annat är sådant som gått snett och som jag måste ringa och ordna upp och jag vill verkligen inte behöva ringa. Varför i helvete kan inte saker göras rätt från början så att jag slipper våndas och slösa dyrbar tid på att reda ut skiten?

Ska gå igenom högen i detalj i kväll, sortera papperen i olika högar för att i morgon kunna ringa och förhoppningsvis ställa saker och ting till rätta. Inte för att jag inte gjort det förut, men någon gång ska det väl funka kan man tycka.

Det där med förhållande verkar inte vara bra för min intellektuella kapacitet. Och det är definitivt inte bra för mitt bloggande eftersom jag ogärna skriver om oss och vi tillbringar i princip all vaken tid tillsammans. Jag behöver lära mig hantera gränsdragningen eller ändra mina egna regler för bloggandet. Andra faktorer spelar också in och det finns hopp om lösningar i närtid.

Jag skulle säga att jag trivs rätt bra med livet. Ifall någon undrade, alltså.

Annonser

Kommentarer till: "Tankar som tvål" (9)

  1. Skönt att du trivs med livet. :)

    Den där gränsdragningen är väldigt svår att dra ibland och vi bägge märker av den också…

  2. pärlbesatt sa:

    Jag ser mycket hellre att du trivs med livet och/eller tvåsamheten och inte bloggar än tvärsom. Så du vet. :) Grattis!

  3. Och jag hålelr med Vajlet väldans mycket :)

  4. Så där känner jag också – jag vill blogga – men det blir inget (utom det jag kräks ur mig just nu av semesterfoton) och så ville jag bara säga att jag håller med föregående talare. Var nöjd med – allt som livet ger och allting som du kring dig ser…*gnolar*

  5. Om du väljer mellan att åka motorcykel och att blogga så förstår jag att det blir långt mellan inläggen. Själv gör jag inte särskilt mycket av någondera för tillfället.

  6. Gott att du trivs med livet. Det är fasen så mycket viktigare än alla blogginlägg i världen. Fast jag saknar dina ord. Och förstår känslan av att vilja men att inte komma loss. Innan gränsdragningarna är ombyggda skulle jag gissa att det blir krångligt.
    Kram!

  7. snowflake sa:

    Du skulle ju kunna blogga om Being human, den är jag nyfiken på.

    • @snowflake: Being human, ja. Se den! Skulle jag skriva mer närgånget om den skulle jag förmodligen förstöra upplevelsen för den/dem som ännu inte sett serien. Det är enligt min mening väl värt att se de två-tre avsnitt man behöver för att komma in i den.

      Det handlar om tre personer, med egenskaper utöver de vanliga, som bor i samma hus och strävar efter att smälta in i samhället. Inte helt lätt när de alla är övernaturliga varelser – en vampyr, en varulv och ett spöke. Givetvis är serien full av ljuvlig brittisk humor. George (varulven) är mest underbar.

  8. Alla berörda (semesterkoma => orkar inte skriva samma sak på olika sätt till var och en av er): Tackar! Ni har förstås alldeles rätt i att det är bättre att må gott än att blogga, om valet står mellan de två. Jag ska försöka komma ihåg det. :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: