Man lever så länge man lär

Bangalore: dag 7

Onsdag.

Till frukosten börjar det utkristalliseras ett mönster. Jag började i morse med en assiett frukt – burkpersika, burkpäron, burklychée (eller hur det nu stavas), papaya, ananas, melon och… vattenmelon. Brydde mig dock aldrig om att plåta den trots att den förstås var vacker och färgglad. Sedan åt jag en omelett med ost och skinka – jag vann inte förstapriset i dagens omelettlotteri heller. Vi har nämligen nog hittills aldrig fått precis de ingredienser vi beställt. En gång var det nära men då pekade jag också på varje burk ur vilken ingredienserna skulle tas. Mer än en gång sade jag skinka och pekade på löken och fick sålunda tomat, ost och lök. Han verkar gå mer på det visuella än på själva orden man säger, så jag får en känsla av att han inte är så bra på engelska. Det funkar mycket bättre när mannen i kostym tar emot ens beställning. Men inte heller omeletten tog jag någon bild av – de blir inte så roliga. Däremot plåtade jag frukostefterrätten… Jag låtsas att det ingick ett äpple, men i själva verket var det till eftermiddagsmålet.

Frukostdessert + mellanmål

Nej, mina frukostar här är inte särskilt nyttiga, även om de blir bättre vartefter.

Det kändes betydligt svalare idag så vi valde att promenera till jobbet. På vägen ut skakade dörrmannen (och ja, det är fortfarande samma Shiva Kumar) hand och förhörde sig om läget. Det är svårt att hinna höra allt vad han säger, men han har bra koll på oss och vinkar alltid med sin vita handske när vi passerar lobbyn.

Rusningstrafik

Längs bilvägen var det nu betydligt mer livat än igår kväll. Motorljud blandat med tjutande signalhorn från bilar, motorcyklar, scooters, auto rickshaws… ett enda stort myller och slammer – det var nästan så att man fick hålla för öronen för att stå ut med ljudet. Som tur är är det ingen lång sträcka man behöver gå längs den vägen så vi behövde inte stå ut särskilt länge.

Precis utanför industriområdet fick jag så äntligen syn på ett par frigående, och förmodat heliga, kor. Eftersom det råder strikt fotoförbud på området kändes det säkrast att vara diskret även utanför och sålunda smög jag mig till en bild och bad en bön för att jag lyckats få med huvudmotivet i bilden. Sedan var det även på grund av det starka solljuset väldigt svårt att se något i kamerans display. Men det ser ut som om det gick ganska bra. Förvånansvärt bra.

Så här, Blackwater, kommer din efterlängtade bild (klickbar) på heliga kor:

Heliga kor på grönbete

Som vanligt smet vi in i lokalerna – har fortfarande inte fått någon access inkodad på våra passerkort och vi lär knappast hinna få det heller eftersom i morgon är sista dagen där innan det bär av hemåt tidigt på fredag morgon. Planet lyfter 3:15, svensk tid. Men vi är inte på hem riktigt ännu, även om det mentalt känns som om vi börjat packa ihop så sakteliga.

Lunch käkade vi tillsammans med en av mina gamla bekanta, Srinivas, som var testledare för den stora releasen vi gjorde i slutet av 2006. Och vår lokale arkitekt plus dito f.d. projektledare. Åter igen Pyramid, men nu i kylda lokaler en trappa upp. Där bjöds det på en ganska omfattande buffé, av vilken jag bara lyckades avverka ungefär två tredjedelar. Men allt jag plockade på tallriken var gott.

Från buffén på Pyramid, 1tr

Och givetvis hade man någon form av dessert där också. Frukt, något indiskt litet bakverk och så vaniljglass.

Frukt, indiskt bakverk och vaniljglass

Det må se lite skumt ut, det där bakverket, men gott var det – önskar bara jag kunde komma på vad det påminner om. Det var lite… siraps- och kanelkaraktär på smaken. På sätt och vis påminde det nog lite om en sådan där engelsk fruktkaka. Fast utan frukt. Och utan sprit. Så här blev det uppskuret:

Tvärsnitt av indiskt dessertbakverk

Någon som är hungrig nu? Inte jag i alla fall, för vi har precis ätit middag.

Vi lämnade kontoret ovanligt tidigt, redan vid 19-tiden. Promenerade förstås hem och gick sedan ned till det vanliga stället för att äta middag. Vi skippade buffén idag och valde grillad kycklingmacka, vilket visade sig vara små kycklingbitar i något klägg (som även innehöll tunna gröna strimlor som jag först trodde var chili men som visade sig vara harmlösa med en behaglig smak) mellan två rostade brödskivor. Till det varsin fresh lime soda – PLGs valde den söta varianten och jag var förstås tvungen att välja den salta för att få prova båda varianterna. Smaken i sig var helt okej, men lime kräver banne mig socker så nästan gång väljer jag en sötsalt modell. JK sade aldrig vilken variant det var hon tyckte att vi skulle prova, men jag har svårt att tänka mig att det var den salta. Hade inte PLG varit rar och spillt över en del av sin söta dryck i mitt glas hade jag nog inte druckit ur.

Och så värst mycket mer har inte dagen haft att bjuda på.

Jo, förresten, om någon undrade kring det testdrivna så genomförde vi sessionen och ja, jag borde ha stått upp och ja, jag borde ha ditt och jag borde ha datt, men det är gjort och det kändes inte så plågsamt som det skulle ha kunnat vara.

Annars har dagen bjudit på roligheter i form av två i teamet som tillsammans jobbat med att omstrukturera en del i applikationen för att möjliggöra fortsatt arbete med införande av fler varianter. Utifrån mina instruktioner, ska sägas.

När den nya strukturen är på plats vidtar regelrätt nyutveckling, vilket möjliggör för dem att jobba testdrivet. Och jag tror att de kommer att försöka göra det också, även om jag vet av egen erfarenhet att det kostar på att lära sig tänka i termer av ”test first”. Det ska bli spännande att se hur det går!

Nu ska jag läsa ut Kent Becks Test driven development så att jag kan lämna den i Bangalore. Det verkade helt klart finnas intresse i teamet för att läsa den. Kul!

Annonser

Kommentarer till: "Bangalore: dag 7" (4)

  1. Här sitter jag varenda kväll och kommer på att
    a) jag är hungrig
    b) jag har inget gott i kylskåpet.

    Jag har verkligen tyckt om att läsa dina reseberättelser, men jag är ändå lite glad att du åker hem snart :-)

  2. @Kb: Haha, jag kanske måste ta och matblogga varje dag! Så kanske du lär dig att ha något gott hemma. ;)

  3. Du får gärna matblogga varje dag, i synnerhet om maten är så god och bilderna så fina som i dina Indien-inlägg! Däremot är det mycket medvetet som jag ser till att inte ha så god mat hemma, jag vill absolut inte gå upp i vikt ännu mer!

  4. @Kb: Morötter. Funkar alltid. :) Apropå vikt så har jag nog gått upp lite under resan också… fast inte så mycket som jag fasade för. Men det är hög tid att ta tag i saken igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: