Man lever så länge man lär

Europes bandblogg, där man bl.a bjuder på videosnuttar från inspelningen av en kommande platta har man nyligen även fått lyssna på två snuttar med en symfoniorkester i Prag. Det lät mäktigt, och jag är väldigt nyfiken på hur plattan kommer att låta. Deras Start from the dark (2004) gillade jag och köpte också. Nästa, Secret society (2006), har gått mig spårlöst förbi och just nu funkar det inte alls att söka på The Pirate Bay (jag får: Could not connect to caching server – låter ju inte så bra) så jag kan inte ta reda på om den är något för mig.

Oh well. RIAA Radar verkar ändå högst tveksamt inställd.

Det hela började med att jag var ute på stan och hörde Wind of change spelas i högtalarna. Som alltför ofta med Ouch! fanns inte att tillgå de två plattor jag helst ville lyssna på: Blackout (1982) och Tokyo Tapes (live 1978) – ingen ovanlighet, i och för sig. Så Blackout fick jag helt enkelt rippa själv, direkt ur cd-hyllan. Tokyo Tapes har jag dessvärre bara på vinyl. Dags att packa upp vinyl-till-mp3-spelaren kanske – i någon av flyttkartongerna finns den ju.

Men, men… det jag egentligen skulle skriva om var ju upplevelsen när jag, via Ouch! hittade en hel platta Scorpions i samarbete med Berlins filharmoniker (som tydligen också lanserat en virtuell konserthall på nätet). Wow! Jösses, vilken skillnad det blir mellan originalet och den filharmoniska versionen av låtarna – orkestern tillför massor! Det blir som en helt ny låt, med extra allt. Moment of Glory, heter plattan. Synd bara att RIAA Radar visar rött…

Efter att ha lyssnat på denna härliga musikaliska skapelse vill jag gå på konsert i Berwaldhallen – misstänker att där spelas en del häftig musik emellanåt. Jag är kass på att lyssna på klassisk musik, men tror ändå att den gör sig bäst i levande livet.

Nu undrar jag, vilka fler symfoniorkestrerade metalplattor finns det? Och vad tusan innebär ”filharmoniker” egentligen? Vad säger det om orkestern?

Och jo, The Pirate Bay verkar ha återhämtat sig nu. Skönt! Men strömbrist!?

Annonser

Kommentarer till: "Hårdrock med riktig orkester" (3)

  1. Nu blev jag ju ofantligt sugen på att lyssna på storslagna symfonier! :(

    Aja, jag har säkert glömt det tills imorgon

  2. @ivve: Jag lovar att försöka komma ihåg att påminna dig. :)

    Har du några symfonitips till mig, förresten? Jag menar riktig klassisk musik, alltså – det är ju inte bara metal som är av intresse.

    Vad tror du om Sonata Arctica, förresten? Jag är lite nyfiken på dem.

  3. @Mia*: Har hört massor om sonata, men inte hittat något jag riktigt gillar själv… *kräsen*

    Vad gäller symfonitips så suger jag… Lyssnar mest på mindre pjäser när det gäller klassisk musik… I stil med Rachmaninovs Trio élégiaque (eller hur den stavas).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: