Man lever så länge man lär

När jag läste om Petras avgiftning kom jag på att jag själv inte med ett ord nämnt att jag sedan i måndags är helt snusfri och inte ser någon anledning att förmoda ändring på den fronten.

Jag började snusa 1980 och har väl i stort sett hållit på sedan dess. Ett tag växlade jag mellan snus och cigarretter, men när jag i slutet av 80-talet plötsligt blev varse att jag både rökte och snusade var det dags att fimpa. För gott. Nu vare sig kan eller vill jag röka; det blir bara tungt och obehagligt att andas.

I december 2006 bytte jag på prov till nikotinfritt snus, utan att märka särskilt mycket av några abstinensbesvär. Vilket var lite förvånande, men helt acceptabelt. När jag insåg att jag var fri från nikotinet bestämde jag mig för att det var för gott – har man sluppit ur saxen vore det dumt att trycka dit foten igen.

Den senaste månaden, eller månaderna, har det varit svårt om än inte omöjligt att få tag på Onico, som är det nikotinfria snus jag använt mig av de senaste 16 månaderna. Den vanliga har nästan alltid varit slut, men det har brukat finnas en eller annan dosa av pepparmintsvarianten. Den är inte godast, men har fått duga i brist på annat. I nöd kan man inte vara kräsen. Jag har provat några andra sorter, men de är inte som snus.

Jag hade förstås kunnat bunkra när jag väl hittade Onico, men jag har även en liten princip om att låta bli sådant. Det hänger ihop med att jag nästan ständigt jagar steg: om jag ser till att jag inte har någon dosa i reserv blir jag ju tvungen att ta en extra promenad till kiosken när snuset tar slut. Smart, va?

Det är nog förresten frånvaron av reservdosor som gör att jag inte längre känner behov av att använda någon handväska.

Enligt Swedish Matchs konsumentwebbplats:

Information ONICO leveransproblem

Efterfrågan på ONICO har ökat kraftigt efter årsskiftet.

Detta i kombination med att vi under den senaste tiden haft problem med tillgången på råvaror av rätt kvalitet, har lett till att vi inte har möjlighet att tillverka så mycket ONICO som efterfrågas.

Vi har all förståelse för att många konsumenter kan känna frustration över att inte få tag på ONICO och vi arbetar intensivt för att så snabbt som möjligt lösa den uppkomna situationen. Vi ser det som vår skyldighet och absolut viktigaste uppgift att göra våra konsumenter nöjda.

I måndags var det värre än vanligt och tomt i Onico-hyllorna i samtliga kiosker jag passerade på vägen till jobbet, och då lackade jag till och tänkte att vad fan… och bestämde mig för att avstå snus helt den dagen. Bara för att testa hur det gick. Och funkade det bra skulle jag gärna fortsätta låta bli i något slags fånig protest mot Swedish Match – jag har nästan anat en konspiration för att tvinga mig tillbaka till snus med nikotin. Sådant funkar förstås inte alls eftersom jag av naturen är både tjurig och obstinat, men det kunde ju inte Swedish Match veta.

Så här långt fungerar det riktigt bra att leva utan snus, även om vanan naturligtvis sitter i och gör sig påmind. På morgonen, efter tandborstningen, efter maten, och så vidare. Men det lilla suget går snabbt över och jag tuggar tuggummi i stället. Vilket jag nog inte heller skrivit om – jag missbrukar Extra Spearmint. Spearmint är min favoritsmak på tuggummi och har alltid varit det. Den enda haken med tuggummit är att magen får för sig att den ska få mat. Jag blir onödigt hungrig av allt tuggande, men det får det vara värt. Spearmint är ju så sanslöst gott!

Annonser

Kommentarer till: "Fri från tobak & nikotin" (22)

  1. Jag har inte fattat det där, är Onico snus eller är det något annat? Jag menar, är det gjort av tobak? Det finns ju någon sån där produkt som är gjord av en massa andra grejer, kryddörter och vad det nu är…?

    Om man är konspirationsteoretiker kan man ju tänka sig att det är mer lönsamt att sälja Vanligt snus, som innehåller nikotion och därmed är vanebildande än att sälja Onico, som inte är det? (Eller innehåller det istället något annat ondskefullt?) Kanske är det därför man har så svårt att sälja Onico? ;)

  2. @MsGarbo: Nej, Onico är inte snus – just för att det inte är gjort av tobak. Men jag använder ordet för att jag inte begriper hur jag annars skulle förmedla att det är något som liknar snus. Har förresten för mig att svaret på den frågan stod klart och tydligt besvarad på Onico-siten, som jag faktiskt länkade till i texten ovan – se under ”Frågor & svar”. :)

    Hm. Var har du fått det ifrån, att det skulle vara svårt att sälja Onico? Problemet är ju det motsatta; att man säljer för mycket. Eller i alla fall för snabbt i förhållande till tillverkningstakten. :)

  3. Ha! Jag hade rätt!! :) Läste Onicos pressmeddelande och tänkte på dig, att du säkert skulle sluta. Grattis!

  4. @Pian: Där ser man – du kanske känner mig rätt bra! :) Tack.

  5. Gratulerar till avnikotiniseringen!

    Jag ska vara rökfri sista maj, har jag bestämt. Satte upp en excel-fil för en vecka sedan för att hålla koll på hur många jag röker, hur ofta (för att se när jag verkar mest sugen) och för att belöna mig med unit-testing-aktig villkorlig formattering så texten blir grön när jag varit duktig (det kan kanske ligga något i det där med att jag skulle vara en geek…)

    Hittills är dagstotalen som följer (datum, antal, medelintervall):
    18/04/2008 15 01:19
    19/04/2008 10 01:44
    20/04/2008 12 01:21
    21/04/2008 10 01:45
    22/04/2008 11 01:43
    23/04/2008 10 02:00
    24/04/2008 9 02:00
    25/04/2008 3 02:43

    Dagens resultat är inte klar ännu, naturligtvis, men jag känner mig lite nöjd med att bara ha rökt tre hittills.

  6. @Örjan: Tack!

    Om det nu ligger något i att summan av lasterna är konstant undrar jag vilka nya laster jag har skaffat eller håller på att skaffa mig. Eller borde skaffa mig. Något på K vore skoj. :)

    Roligt! Jag är lite imponerad av din grundlighet, och tror även att det är en bra approach – om man nu inte fastnar i själva kartläggningen förstås. Har man förutsättningarna klara för sig och kan lägga upp en strategi för att hantera de utmaningar man vet kommer blir det såklart mycket lättare att lyckas. Hur kommer det sig att intervallerna tycks bli längre, förresten? Är det bara för att du registrerar antalen och tidpunkterna? Man ska verkligen inte förakta de psykologiska aspekterna.

    Det där med kartläggning och strategi är något som jag också borde ägna mig åt, då avseende mat och motion. Särskilt mat, misstänker jag. Till viss del sker det förstås automatiskt – jag vet t.ex att det är bäst för mig att skrapa ihop de flesta stegen tidigt på dagen, för ju mer kväll det blir på hemmaplan, desto mer känner jag för att bara krypa upp i soffan. Eller sitta på rumpan och glo på någon bildskärm. Dator eller tv.

    Var drar du gränsen för ”duktig” och grön text, förresten?

    Och, har du blivit något klokare kring sommarens resande?

  7. Grattis till ännu en prestation! Men jag förstår inte varför du kört så länge med snus efter sen du blev nikotinfri 2006 (om jag inte fattade alldeles fel)?? Jag trodde man använde nikotinfritt snus bara för att liksom fasa ut nikotinsnuset? Eller är det bara det där att ha något under läppen som är vanebildande i sig?

  8. Jag sitter och grubblar lite över vilka laster som börjar på K (förutom de uppenbara, Killar och relaterade saker :-)). Inom IT har jag bara kommit på Katalogtjänster och Konsultfirmor. På matområdet grubblar jag över om man kan bli beroende av t ex Kanel, Kassler eller Keldas vaniljsås. Annars kan man ju ägna sig åt Kallprat, Kast med liten boll eller Kristendomskunskap.

    Kaffe och Karameller – vad är det?

  9. @KaK: Tack! Jag skulle bli lite förvånad om det är det enda med snus som du inte förstår. :) Och nej, du fattade alldeles rätt – jag har varit helt nikotinfri i cirka 16 månader. Så tydligen handlade snusandet inte enbart om ett envist nikotinbehov.

    Hur ”man” gör vet jag förstås inte, men jag trodde nog som du att det bara handlade om att bli av med själva nikotinbehovet och blev därmed förvånad över att det var så svårt att tänka sig att avstå från att ha ‘läppen full’. Kanske handlar det om en trygghet, en tröst, någon sorts napp för vuxna? Jag känner mig faktiskt nästan lite naken utan det… och tar i stället till tuggummi för att ändå få något i munnen. Vilket säkert inte heller är bra på sikt, men det får gå för tillfället. Jag tror också att om jag inte hade gått på den här strikta dieten hade det varit svårt att låta bli att seriestoppa något ätbart i munnen. Så det är förmodligen helt rätt tid att sluta med ”snuset” nu. :)

  10. -affe, -odning, -anelbullar, -illar… Varför just K?

    Jag satte up ett ganska enkelt kalkylark först, men sedan har jag förfinat det när jag blivit sugen på en rök, för att dröja lite innan jag går, så det är ganska avancerat nu. På sätt och vis var det en tanke att fastna i kartläggningen, så till vida att det ger mig något direkt och konkret att sträva efter.

    Jag har lagt det på Google Docs här:
    http://spreadsheets.google.com/pub?key=pt87CYOv7pcoTE0_sJ0PYFA

    Tyvärr följer inte den villkorliga formatteringen med. Det är inte så viktigt på den här sidan, i och för sig, men jag har andra som visar intervallen mellan rökarna, och färgen på de cellerna ändras enligt gränserna i övre vänstra hörnet på huvudsidan. Intervallerna ger också ett intressant stapeldiagram, där man kan jämföra dagar, men jag har inte lyckats få till graferna där.

    När jag lyckats hålla mig inom de gränser jag satt (mer eller mindre) har jag höjt dem, så jag hela tiden måste pressa mig. Jag har definitivt märkt att jag försöker hålla mig tills jag passerat grönt eller i alla fall olivgrönt, så det verkar funka. För tillfället är gränsen för olivgrönt (godkänt) 1:40 och grönt (bra) 2:10, men jag ska dra upp dem igen i morgon, eftersom jag klarat mig bra idag (fast det är svårare att hålla sig hemma än på jobbet, verkar det som).

    Det är väl lite ”kaizen”-tänkande, antar jag. Det är nog bra så länge man kommer ihåg att vara nöjd med de framsteg man gjort, och inte bara se till de nya mål man satt upp, som man inte nått ännu.

    Ang. resan verkar det som om det blir runt avslutningshelgen, men jag måste rota igenom SAS och RyanAirs hemsidor och kolla hur man kan pussla ihop på bästa sätt, och förhandla om ledighet, både på jobbet och hemma. :-/

  11. @MiaMia: Jo, det kan du grunna på! :)

    Man kan ju också fråga sig vilka av alla de saker som börjar på K som är att betrakta som laster. Sådant tror jag att man kan roa sig med ganska länge. :) Något för helgen kanske? Eller gillar du förresten att lägga pussel? Det har jag varit sugen på länge… jag saknar bara en lampa över bordet.

    Jag ska inte bort på lördag kväll, förresten – brodern hörde av sig med besked. Han hade inte hittat några biljetter billiga nog att matcha en helg på krogen. Ja, eller något i den stilen.

    Laster på K, ja. Kartonger skulle kanske kunna passa in där. Som i tunga bördor, i flera bemärkelser. Jag borde ta en sväng ut i förrådet för att hämta in mina CD-skivor, inkl. hyllplanen till Benno-hyllorna som gapar så tomma ännu.

    Kartotek. Jag slängde ett när jag flyttade hemifrån och har ångrat det sedan dess. Det finns en nörd (eller flera) i mig.

    Jag kanske kan utveckla min kategoriska ådra? Men njä, det känns trist. Klaviatur och klavertramp låter däremot skojigt. Kvinnlig list – jag är lite osäker på om jag använder sådant.

    IT-relaterade saker. Kravspecifikationer! Dagsaktuellt ämne.

    Kaffe och karameller, förresten – det låter som Java-godis. :)

    Matfronten törs jag knappt ens börja med. Kycklingklubbor…

    Hu, jag ska sluta tänka på K-saker nu för annars blir jag nog tvungen att skriva ett helt inlägg om saken. Eller sakerna.

    Vad gäller de uppenbara och därtill relaterade lasterna på K finns det ju väldigt många fler än vad jag tänkte från början. Det är verkligen inte dumt att slänga ur sig något sådant där, för när man får lite snurr på hjärnan vaknar kreativiteten. :)

  12. @Örjan: Tja, K är väl en fin bokstav? :) Och den passar ju in på mycket som skulle kunna vara eller bli laster. På en del sådant jag saknar och gärna skulle få mer av i mitt liv också.

    Smart tänkt, det där med att avleda uppmärksamheten. Det sägs väl att suget avtar om man bara klarar av att vänta en stund. När det gäller mina sug efter snus verkar det ofta funka så, men jag saknade snuset både mycket och länge när jag lade mig till rätta i fåtöljen med Groovy-boken på bröstet. Förstår inte riktigt varför känslan blev så stark just då.

    Dina färger torde vara lite som mina poäng. I boken jag fick av Itrim finns en halvsida för varje programvecka. På de fem raderna skriver man in de fem förbättringar man jobbar med – i mitt fall träning, antal steg, måltider och lite annat. För varje dag jag når mitt mål får jag en poäng och dessa poäng prickar jag sedan vecka för vecka in i ett koordinatsystem där även vikten registreras – tanken med det är visst att man ska se ett samband mellan viktminskning och nådda förbättringsmål, men för mig är det bara roligt att registrera informationen. Men det är klart att det väcker en önskan om ”bra” staplar. :)

    Lite besvärligt är att allt gått så fantastiskt bra hittills, att jag nu känner att jag börjar släppa på den preussiska disciplinen och jag kan inte riktigt bestämma mig för om det är sunt eller illavarslandet. Två kvällar i rad har jag till och med glömt att skriva ned vad stegräknaren visat. Som tur är har jag dock kommit på det morgonen efter och då registrerat värdena. Jag når inte stegmålet alla dagar heller, längre. Ibland glömmer jag helt och hållet bort att kolla stegräknaren innan jag redan ligger i sängen och vid det laget har jag ju ingen lust att stiga upp och klä på mig och gå ut. Andra gånger bestämmer jag mig helt sonika för att ”nästan” är bra nog och får duga. Tendensen är med andra ord en smula oroväckande.

    Vad gäller att göra det svårare allt eftersom ställer jag mig normalt lite skeptisk till, men i ditt fall finns det ju en gräns. Jag menar, du kan ju knappast börja röka ett negativt antal. Annars tror jag att ett ständigt målhöjande innebär en klar risk för att man tappar sugen helt – det kan bli tröstlöst att aldrig nå fram. Det borde vara rätt viktigt att få känna sig nöjd.

  13. Oj. Jag är helt enkelt för onördig för att sluta med någonting. Eller börja, för den delen. Ha! En ny ursäkt. :)
    Inget kartotek, men ett stort fint dokumentskåp i plåt vill jag ha. Där ska alla goda idéer samlas, välla ut över kanterna för att sammanställas, slutföras och spilla ut över världen.

  14. Ny design! Snyggt!

  15. @Pian: Haha, det man inte är kan man kanske bli – låter inte nördighet som något värt att sträva efter? :) Skulle jag ha ett dokumentskåp skulle jag vilja ha ett i sådant där gammaldags lackat trä. Sådant man hade på kontoren förr.

    Vems goda idéer – bara dina egna eller? Vad för slags goda idéer tänker du på? Och i vilken form är det de ska samlas, sammanställas och spilla? :) Visioner är bra, men om de ska bli något behöver de ju konkretiseras.

  16. @MiaMia: Ja, för att innehålla en massa grönt så är den faktiskt rätt fin. Thanx.

  17. Idéer kommer i allt för många former för att konkretiseras så här i en liten textruta. Några exempel på det som sparas? Färg- och tapetprover, vackra bilder, tidningsartiklar, tankar-andras, tankar-egna… Sedan vill jag manifestera dem i mitt ”nya” hem, vackra saker att bygga, sticka, sy, skriva om och liknande. Ett kreativitetens tempel. Hihi.
    Och jag gillar det nya utseendet på bloggen. Grönt är skönt.

  18. @Pian: Jag ler – det låter bra för att det känns bra för dig. I mina öron (eller mitt liv och hem, snarare) blir sådant där bara en massa bråte som tar plats. Det är nog för att fortsättningen inte ens finns i min begreppsvärld. För vadå tillverka? Man kan ju köpa – det är så mycket enklare. :)

    Och jag förstår att just du gillar färgerna här. :)

  19. Grattis till det nikotinfria livet! Jag tror faktiskt jag förstår varför du haft svårt att sluta. Att ha något i munnen kan ju verkligen bli en vana – en slags ”napp” som du beskriver det. Tänk bara på alla som jämt tuggar tuggummi. Själv har jag skitsvårt att titta på TV utan att ha något att dricka och äta samtidigt. Jag vill ha nåt att tugga på under tiden. :-)

  20. @Petra: Tack! Jag hoppas att jag inte blir totalt tuggummiberoende i stället.

    Apropå TV så har det varit bra nära ett måste när jag ätit mat. :) Kanske kommer det bli ändring på det framöver – nu har jag ju ett rejält kök, där man faktiskt kan sitta och äta ordentligt. Eller liksom bara hänga, typ. ;)

  21. Eller pussla :-)

  22. @MiaMia: Prexis! :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Etikettmoln

%d bloggare gillar detta: